Vad är Netanyahus löfte värt?
Blockaden mot Gaza ska lättas, meddelar den israeliska regeringen på torsdagen. Israel tänker ”liberalisera systemet genom vilket civila varor når Gaza och öka inflödet av av materiel för civila projekt under internationell övervakning”, som det heter i ett uttalande från Benjamin Netanyahu, premiärminister för högerregeringen.
Allt som kan göra livet drägligare för de isolerade invånarna i Gaza som lider brist på det mesta är självfallet ska givetvis ses som en ljusning. Men frågan är vad det israeliska löftet egentligen är värt. Hur stor blir lättnaden? Och vilka varor av de som nu är förbjudna för införsel kommer den israeliska regimen att betrakta som civila?
Ingår byggmaterial, livsviktigt för att åtminstone i någon mån kunna återställa infrastruktur och bostäder efter israeliska räder och bombningar? Och omvänt mot införsel: blir det möjligt att exportera till exempel frukt och grönsaker från Gaza, varor som skulle generera inkomster?
Israel är idag pressat internationellt efter det militära övervåld som riktades mot den Frihetsflotta som försökte bryta blockaden nyligen. Dagens löfte är i det sammanhanget kanske inte i första hand ägnat att lätta trycket på Gazaborna utan att minska kritiken mot Israel. Huvudsaken är att löftet uttalas. En liten prestigeförlust mot en stor opinionsvinst, kan Netanyahu mycket väl resonera. Utan att sedan mer än marginellt, eller i praktiken inte alls, lätta på den snart fyra år stenhårda blockaden.