Klassklyftorna i skolan kommer att fortsätta vidgas

Rika barn får högre betyg och har större framgång i skolan än fattiga barn. Klyftorna i skolan är djupa – och de växer.

Det är ett enkelt – och länge välkänt – samband som som slås fast i den undersökning som Statistiska centralbyrån gjort på uppdrag av Lärarnas Riksförbund. Skolan och undervisningen gynnar systematiskt barn som har välbeställda och högt utbildade föräldrar. Detta trots en politik som i decennier gjort anspråk på att företräda idéer om utjämning och lika chanser på utbildningens område.

Att politiken slagit fel står utom allt tvivel. Efter en årskulls genomgång av ungdomsskolan kan effekten till exempel mätas i rekryteringen till högre utbildning. det är en förkrossande övervikt av ”rika” barn som läser vidare på universitet och högskolor, i synnerhet gäller detta de så kallade prestigeutbildningarna: medicin, odontologi, juridik, vissa ekonomiuutbildningar.

SCB:s undersökning visar att betygsskillnaderna ökat påtagligt under perioden 1990–2008. Det är en tidsrymd inom vilken skolans kommunalisering och friskolesatsningen ryms. Det är också här de främsta förklaringarna till ojämlikheten finns, anser lärarfacket. Det är säker riktigt, framför allt i fråga om den dramatiskt växande friskolesektorn. Här har forskare kunnat konstatera tilltagande segregation och klasskillnader. LIksom forskare tidigare till exempel funnit att flickor från högre tjänstemannahem får högre betyg än vad deras begåvning gett anledning att förvänta medan pojkar från arbetarhem får lägre betyg än vad deras begåvning gett anledning att förvänta.

Den nya undersökningen kommer alltså inte med särskilt mycket nytt.

Men en sak pekar den tydligt på: att splittringen av det svenska skolsystemet  i en allt mer utarmad kommunal skola och en närmast industriellt vinstdrivande friskola har ändrat utbildningsförutsättningarna på ett dramatiskt sätt. Den likvärdiga skolan är mer avlägsen än någonsin och klyftorna kommer att fortsätta att vidgas.