En seger för rättssäkerheten

De båda svenskar som i tingsrätten dömdes till fyra års fängelse för ”stämpling till terrorism” släpptes i kväll. Hovrätten anser inte att de behöver vara frihetsberövade i väntan på domen.

Är det ett nederlag för kampen mot terrorismen? Nej, knappast även om Svenska Dagbladets ledarsida lär hävda det.

Är det en prestigeförlust för åklagaren Agneta Hilding Qvarnström som tycks ha varit mycket angelägen om att få tillämpa det nya förbudet mot stämpling till terrorism? Ja naturligtvis, även om domen faktiskt ännu inte har kommit.

Framför allt känns dock beslutet i hovrätten som en seger för rättssäkerheten. Samhället måste kunna skyddas mot människor som med våldsamma medel och skräck vill förändra det. Och det gäller oavsett mot vem våldet eller hoten riktas.

Men jakten på terrorister har, inte minst under det senaste årtiondet, alldeles för ofta gått ut över rättssäkerheten och yttranderätten, just de värden som skulle skyddas. Stämpeln terrorist används dessutom både selektivt och oförutsägbart. Det är egentligen bara en sak vi vet. Den som har en annan hår- eller hudfärg löper betydligt större risk att få den i pannan.

När det dessutom rör sig om ett brott som inte ens har begåtts av den anklagade – stämpling – blir det än svårare att spåra rättssamhällets principer. Ska vi ha sådana lagar ställer det enorma krav på rättssystemet.

Det är uppenbarligen precis det hovrätten tycker.

Ingvar Persson