Organisera, organisera, organisera

LO:s ordförande Wanja Lundby Wedin har bestämt sig för ett sista storverk. Under det dryga år som återstår till LO:s kongress vill hon leda arbete för att bryta trenden med sjunkande facklig organisationsgrad.

– Det här blir min viktigaste uppgift den tid jag har kvar, säger hon till Dagens Arbete.

Målen är högt satta, och det kan behövas. I dag är bara 69 procent av de som arbetar i LO-yrken med i facket. Och bland ungdomar är siffran ännu lägre. Många får inte ens frågan om att gå med i facket.

Starka fackföreningar är en hörnpelare på den svenska arbetsmarknaden. Men de är faktiskt mycket mer än så. De politiska partierna sjunker samman till kampanjorganisationer, frikyrkorna visar allt fler tecken på att förvandlas till sekter och idrottsrörelsen dras allt djupare in i nöjesindustrin.

I fackföreningsrörelsen lever, ombudsmannavälde och annat till trots, tanken på den klassiska folkrörelsen. Utan dem är det svårt att tänka sig vår form av demokrati.

Det är sant att regeringen under drygt fyra år gjort vad den kunnat för att försvaga facket, och i synnerhet LO-förbunden. Medlemskapet har blivit dyrare när avdragsrätten för avgiften avskaffades. A-kassan har urholkats, och hårdast har det drabbat de LO-förbund där osäkerheten är störst och lönerna lägst.

Jag vet att det finns läsare som nu lydigt kommer att säga att skattesänkningarna mer än väl motsvarar de nya kostnaderna. Men varför hör jag aldrig det argumentet när det gäller subventionerna för städning eller renoveringar av privata hem? Borde inte jobbskatteavdraget göra att människor kunde betala sådant själva?

Dessutom har de fackliga rösterna ofta stängts ute när besluten har fattats.

Men det är ingen ursäkt. Ska facket fungera som en kraft på arbetsmarknaden och i samhällsdebatten finns bara ett sätt att få legitimitet. Att organisera, och organisera många.

Så; Wanja Lundby-Wedin har rätt. Det finns ingen viktigare uppgift för en facklig rörelse än att höja organisationsgraden.

Oavsett vem som sitter i Rosenbad och bestämmer villkoren.

Ingvar Persson