På besök i verkligheten

Svenska Dagbladets Per Gudmundsson har varit på studiebesök i Industrisverige. Det är i alla fall så han uppfattar den världsarvsmärkta bruksmiljön Engelsberg i Västmanland om jag läser dagens noteringar på Svenska Dagbladets ledarsida rätt.

Egentligen tycks ämnet för besöket ha varit Socialdemokratin. Gudmundsson finner den utdaterad. Det förvånar mig inte.

Tankefiguren – att politiska meningsmotståndare hör gårdagen till – är en av de mest populära i politiken. Jag undrar hur många gånger jag hört socialdemokrater tala om högern som en rest från tiden innan det moderna Sverige.

När det gäller den saken skiftar konjunkturerna.

Mer förvånad blir jag när jag tycker mig förstå att Gudmundsson faktiskt skriver beskriver Engelsberg som ett byggnadsminne från industrialismen.

Som om det vore en passerad epok.

Hur föreställer sig Gudmundsson att nationen Sverige försörjer sig? På den tunna luften i borgerliga tankesmedjor? Eller på självmärkvärdiga men kraftigt bidragsberoende morgontidningar i huvudstaden?

Ibland är det kanske bra för Gudmundsson att Svenska Dagbladet tillhör samma koncern som andra mindre märkvärdiga, men mer lönsamma tidningar. I alla fall när lönen ska betalas.

Men framför allt ska nog Per Gudmundsson vara glad att den svenska industrialismen verkligen inte är något som hör historien till. Hade han fortsatt ytterligare en bit genom de västmanländska skogarna hade han hittat Fagersta. Lite slitet, men med en produktion i världsklass.

Stålindustrin är fortfarande en viktig hörnsten i svensk ekonomi.

Och om han åkt ytterligare några mil, in i Gudmundssons gamla hemlandskap Dalarna, skulle han hitta Ludvika där ABB:s fabrik går för högtryck. En globaliserad värld frågar efter system för att föra över elektrisk kraft, men det är kanske svårt att notera från Svenska Dagbladets redaktion.

Ännu svårare skulle det nog vara att tänka sig att det precis samtidigt som Gudmundsson stod där i Engelsberg och studerade forna tider arbetar människor konkret för att ännu en gång öppna Bergslagens gruvor. I Grängesberg, i Blötberget och i Håksberg finns malm kvar i de vattenfylda gruvorna. Redan om några år hoppas man kunna bryta den, för att mätta världsmarknadens behov.

Men det missade Gudmundsson att notera på sin utflykt, och något får mig att tro att han också skulle missa människors önskan om mer jämlikhet, om den så demonstrerades framför näsan på honom.

Ingvar Persson

Senaste inläggen