Skattefusket på agendan – ta tillfället i akt

Skattefusk, eller skatteplanering som den lagliga men lika klandervärda motsvarigheten heter, är åter på tapeten. Till följd av Uppdrag Gransknings avslöjande om Ikea och E24:s reportage idag om andra svenska företags benägenhet att undvika skatt har frågan blivit het. Det är dags att ta tillfället i akt, för frågan försvinner snabbt från agendan. Anders Borg har redan uttryckt sin åsikt om skattesmitares moraliska ansvar och det finns möjligheter att ta till krafttag mot skattefusket.

När man talar om socialförsäkringarna dyker diskussionen om det i sammanhanget marginella bidragsfusket upp, och det tillåts också diktera villkoren för hur politiken ska utformas. Medan felaktiga utbetalningar – inte nödvändigtvis medvetet fusk – bland bidrag och socialförsäkringar uppskattas till mellan några hundra miljoner och några miljarder kronor antar skattefusket helt andra proportioner.

Skatteverket gjorde här om året uppskattningen att 133 miljarder kronor felaktigt uteblir från skattesystemet varje år. Av denna summa misstänks mer än hälften vara renodlat fusk. Skattefusk har alltför länge hanterats väldigt slapphänt från politiskt håll, inte minst i det borgerliga lägret. Fredrik Reinfeldt har i sina böcker uttryckt sig väldigt ursäktande:

”Skattebrott är en annan kategori av brott som oftast inte drabbar någon annan på ett mer direkt sätt. Det kan hävdas att skattebrotten delvis följer av ett orimligt högt skattetryck som inbjuder till olika manövrer för att undgå beskattning.” (Stenen i handen på den starke, sid. 46)

Precis som ministerkollegan Catharina Elmsäter Svärd är han av uppfattningen att skattefusk är en konsekvens av höga skatter (DN 5/11-07). Som om problemen bara existerade i Sverige.

Med diskussionen på tapeten igen har ett fönster öppnats för krafttag, inte minst med Anders Borgs uttalande. Makten att göra något åt problemet ligger i väldigt stor utsträckning hos statsmakten, och att regeringen börjar dundra en smula är välkommet.

Risken är bara att det blir precis som när regeringen dundrade mot tågförseningarna, elpriserna och bankbonusarna.