Majoriteten säkrad – men vem vinner?

I morgon är det dags igen. I skuggan av världsdramatiken ska den svenska riksdagen rösta om ett stopp för regeringens planer på att sälja ut statliga företag. Det handlar i första hand om SBAB, Posten och Telia Sonera. Riksdagen deklarerar dessutom att Vattenfall också i fortsättningen ska vara helstatligt.

Under den förra mandatperioden gav riksdagens majoritet regeringen grönt ljus för försäljningen. Men den majoriteten finns inte längre. I näringsutskottet har alla oppositionspartier – alltså även Sverigedemokraterna – röstat för att staten ska behålla aktierna.

Det borde betyda att saken är avgjord. Den politiskt motiverade utförsäljningen av svenska folkets tillgångar får göra halt.

En sak återstår dock, själva omröstningen. Oppositionen har nämligen misslyckats förr. Och det även med förslag som faktiskt borde ha en majoritet bakom sig i riksdagen. Riksdagsledamöter har tryckt på fel knappar, varit på toaletten eller handlat julklappar.

Men framför allt är det kvittningssystemet som inte fungerat. Ledamöter har varit frånvarande när de skulle ha varit närvarande, och de har varit på plats när de borde ha hållit sig borta.

Resultatet blir att lagar som styr människors liv inte reflekterar vad de folkvalda tycker. Det urholkar demokratin, och respekten för riksdagen.

I morgon kommer det att råda kvittningsförbud i riksdagen. Det är bara för ledamöterna att infinna sig i kammaren. Det är begripligt. Ett kvittningssystem som inte fungerar är sämre än ingen kvittning alls.

Men att avskaffa kvittningen är faktiskt ingen långsiktig lösning, och det är inget sätt att göra riksdagsbesluten mer förutsägbara. Det kan inte vara meningen att landets lagar eller framtiden för statliga företag ska avgöras av vilka riksdagsledamöter som är sjuka eller borta av andra skäl.

Partierna måste helt enkelt få kvittningen att fungera.

Ingvar Persson