Ingen glader för Timbro är

Alliansregeringens tankesmedja Timbro letar ständigt efter nya frågor att exploatera. Tidigare i våras släppte man den 40-sidiga skriften ”Myten om det andra könet”, författad av Eva Cooper.

Boken, eller vad man ska kalla den, är näringslivshögerns försök att göra upp föreställningar att kvinnor inte gillar Timbros favoritregering. Eva Cooper går ”igenom aktuell statistik. Hon ger därefter konkreta förslag på hur en borgerlig jämställdhetspolitik skulle kunna se ut – bortom kvoteringslagar och talibantal”, som det heter på tankesmedjans sajt.

Coopers skrift sågades i småbitar av Elin Grelsson, som bland annat skriver krönikör på Aftonbladet Debatt, och sedan dess har man inte hört så mycket av det där.

Tills i helgen. Nu verkar det nämligen som om de personer boken från början var riktad till – det vill säga sådana med borgerliga värderingar – läst boken. Och inte ens Coopers ideologiska polare verkar nöjda.

I en SvD Brännpunkt-text är de borgerliga feministerna Jenny Sonesson och Birgitta Wistrand inte nådiga i sin kritik av ”Myten om det andra könet”. ”Om borgerligheten lyssnar på Timbro väntar en backlash för jämställdheten”, skriver Sonesson och Wistrand. Man anklagar Timbro för att vilja backa till 1950-talet och man skriver:

Exempel på bristande jämställdhet i vårt land devalveras uttryckligen eftersom de inte befinner sig på samma alarmerande nivå som kvinnors problem i andra delar av världen

Inom vilket annat politikområde skulle Timbro föreslå ett sådant förhållningssätt med det klena argumentet att Sverige minsann kommit längre än utvecklingen i Kongo, Moldavien eller Afghanistan? Knappast när det gäller företagande, forskning eller ägande.

Timbro, som lite malligt brukar kalla sig själva för ”borgerlighetens framtid”, kan inte vara helt nöjda med att anklagas av andra borgare för att ha en jämställdhetspolitik som hämtad från 50-talet.