Isolerat Tyskland oroar Europa

Det strejkas i Portugal. EU och IMF har förhandlat fram ett sparpaket. EU:s finansministrar ska ta ställning den 16 maj. Det blir tuffa nedskärningar och omfattande privatiseringar. Finanssektorn orsakade krisen – alltså ska löntagarna betala och läget för euron är fortfarande skakigt.

Hur kan det komma sig att Spanien betalar högre ränta på sin statskuld än Storbritannien, undrade Martin Wolf i Financial Times i veckan. Länderna har bägge stora problem. Enligt Wolf beror det på att Spanien är med i EMU. Inte Storbritannien. Medlemskap i en valutaunion verkar skapa osäkerhet. På samma sätt kastar finansmarknaderna sig över Europa, inte det nästan lika krisande USA.

USA är en federal stat och kommer alltid att göra vad som krävs för att rädda sin gemensamma ekonomi. Vad eurozonen är vet ingen. Ett liknande experiment har aldrig sjösatts. Och den stat som hade kunnat markera stabilitet, Tyskland, har sedan eurokrisens början varit undanglidande, frånvarande och oförutsägbar.

De EU-skeptiska stämningarna har växt sig starka och skapat stora inrikespolitiska problem för Angela Merkel. Visserligen var 80 procent av tyskarna mot euron när den infördes men valutan var ändå något man accepterade som ett pris att betala för sin egen återförening. Idag är melodin en annan. Tysklands roll i Europa har förändrats. Den brukade drivas av ett historiskt ansvar. Nu är det slut med det. Tyskland klamrar sig fast vid en berättelse att om det finns en kris så måste det vara en statsskuldkris. Det måste handla om oansvariga sydeuropéer som misslyckats med att hålla ordning på sina underskott. Och konsekvenserna har inte låtit vänta på sig. 

”Vi är isolerade” skriver Michael Stürmer i Die Welt. Och i den europeiska tankesmedjan ECFRs nya rapport ”The New German Question: How Europe can get the Germany it needs” håller författarna med. Sällan har Tyskland varit så viktigt för Europa, eller så isolerat i Europa. Ulrike Guérot och Mark Leonard har nästan en desperat ton när de argumenterar för att ja, även om Tyskland står för 27,3 procent av all EU:s export, så gynnas de av ett starkt EU. Tyskland behöver EU och EU behöver Europa och oavsett vad man tycker om euron så måste valutan överleva.

Eftersom den nu är där.