Texasgubbens återkomst och en känsla av avspänning

När George Walker Bush lämnade Vita Huset i januari 2009 gjorde han det som en bruten man. Visst, han hade besegrat Al Gore och John Kerry, han hade valts till president två gånger och han hade lyckats detronisera, fånga in och göra sig av med arvsfienden Saddam Hussein.

Men i omvärldens – och kanske allra mest i Europas – ögon var han en bruten man. Ett politiskt misslyckande, en nykonservativ krigshetsare, ett antiintellektuellt haveri, en livsfarlig demagog som kastat in världen i ett för evigt pågående ”kulturernas krig” och som misslyckats med att fånga terroristledaren Usama bin Ladin.

Men så, åtta år efter att Bush stod på krigsskeppet USS Abraham Lincolns däck och deklarerade att uppdraget i Irak var slutfört, dödar amerikanska soldater Usama bin Ladin i en lyxvilla/bunker i Pakistan. Liksom infångandet och avrättningen av Hussein är det en milstolpe idet som kallats kriget mot terrorismen. Kanske en slutpunkt.

Det var inte under Bushs regim hjärnan bakom Elfte september-attackerna röjdes undan. Det var under den nuvarande presidenten, demokraten Barack Obama. Inrikespolitiskt har det fått omedelbar effekt. Obamas popularitetssiffror ökade med nio procent i en undersökning som gjordes i går.

Plötsligt tycker 56 procent av amerikanerna att han gör ett bra jobb. Och 60 procent av amerikaner med republikanska sympatier tycker att Obama förtjänar ett erkännande för sin hantering av Usama bin Ladin. Samtidigt gör en annan opinionsmätning gällande att 51 procent av amerikanerna anser att även George W. Bush ska ha ett erkännande för att bin Ladin dödats.

För Bush, som sommaren 2008 rapporterades vara den mest impopuläre amerikanske presidenten i modern tid, kan det vara första steget på någon sorts omvärdering. När president blir expresident så blir man långt mer älskad än man någonsin var under sin tid i Ovala rummet. Det är i det närmaste en amerikansk grundlag. För någon så avskydd som Bush kan det, förstås, ta lite tid.

Att både Bush och Obama i dag får amerikaners uppskattning är förhoppningsvis ett tecken på att något i det amerikanska samtalet håller på att förändras. Att en president som av många inom högern kallats vek, terroristkramare, socialist och muslim satte stopp för Usama bin Ladin betyder något.

Man får för USA:s skull hoppas att den känsla av avspänning som råder efter bin Ladins död håller i sig. Den polarisering och det totala krig som rått mellan amerikansk vänster och höger har ju på många sätt varit ett värre hot mot landets säkerhet än Usama bin Ladin.