Tidig kväll på Syntagma

När det drar ihop sig till vad som på förhand utlovats bli den största demonstrationen i Greklands demokratiska historia märks det att man är i ett land där tjänstesektorn dominerar. 

Korvstånden, majsgrillarna, männen som säljer piratkopierade väskor och klockor, läsknasarna. Alla har de en lika naturlig plats på Syntagmatorget som vänsteraktiviterna, högerextremisterna, pensionerna i yllekostym och mammorna med småbarn på armen.

Även om protesten i kväll sägs bli crescendot så räknar de flesta av de jag talar med att demonstrationen kommer fortsätta.

– Om Papandreou går i kväll, vad tror du kommer bli bättre? Inget kommer förändras på en kväll, säger 24-åriga studenten Iezabel.

Hon tänker bli kvar på Syntagmatorget. Hur länge? Det vet hon inte.

Den här långa, utdragna, protesten har något urskiljningslöst över sig. Några vill med meditation skapa positiv energi och på så sätt fixa till problemen. Några vill kasta ut regeringen ur landet, men få vet vad de vill ersätta den med. 

Jag lyckas stava mig fram till att ordet ”revolution” bara finns på en enda banderoll. Annars är det mest grekiska fanor som vajar i vinden på Syntagma.

I skrivande stund är det fortfarande lugnt i centrala Aten. Resultatet från förtroendeomröstningen om Papandreous nya regering har inte lämnats. 

Men torgförsäljarna verkar veta att något är på gång. När klockan närmare sig åtta på kvällen har de slutat sälja läsk och har istället plockat fram visselpipor och grekiska flaggor.