Andra röster om terrordådet i Norge
Det har skrivits spaltkilometer om terroristattacken i Norge. En hel del uppgivet, annat bara urbota korkat. Men framförallt har debatten präglats av vett och värdighet. Här är ett litet urval av kloka röster som inte gör anspråk på att vara komplett.
Demokratins företrädare får nu inte låta sig provoceras. Öppenhetens fiender kan bomba människor och byggnader, men de kan inte komma åt demokratins kärna.
Kampen mot terrorismen, i alla former, måste fortsätta och föras med rättssäkerheten som främsta ledstjärna.
Mitt i förödelsen och chocken visade Norge upp ett lugn och en beslutsamhet som sände en mycket stark och viktig signal till de ansvariga för förödelsen: vår demokrati rubbas inte av terrorn.
Det är mänskligt att tänka, eller hoppas på, att detta var en ensam galnings illdåd. En människa som helt tappat greppet om verkligheten. […] Det som skedde i Norge var ingen vansinnesfärd med bil i gamla stan. Det var ingen galning som på måfå gav sig på folk med tillhyggen i tunnelbanan. Det var en attack präglad av ideologiskt hat.
Dådet var minutiöst planerat och målen var ideologiskt utvalda. En del nätkommentarer från borgerliga debattörer fortsätter ändå att utmåla Breivik som en ensam galning. Ingen frisk människa skulle ens kunna överväga att begå något liknande brott. Men i så fall borde väl ingen frisk människa heller försöka spränga sig med bomb nära Drottninggatan i Stockholm. Då gick det snabbt att måla in förövaren i en politisk kontext. Det borde inte vara svårare att göra likadant nu.
Matthew Goodwin, The Guardian:
Det vore lätt att fördöma Breivik som ett norskt undantag, men det vore ett misstag. Även om han genom sina handlingar sticker ut är det viktigt att komma ihåg att vissa av Breiviks hjärtefrågor också har spelat en framträdande roll i norsk såväl som europeisk politik. Jag tillbringade fyra år med att intervjua högerextremister, många av dem motståndare till politiskt våld. Trots detta blev det uppenbart under denna forskning att det utan tvivel fnns en våldskultur inom den bredare högerextrema subkulturen.
Berivik ville återskapa en grupp lik tempelriddarna som skyddade kristna pilgrimer i det heliga landet under medeltiden. Men hans handlingar kommer inte att beskrivas som ”kristen terrorism”. Breivik kommer att vara en individ, ett ruttet äpple. Vi kommer minnas hans namn pecis som vi minns namnen Timothy McVeigh och unabombaren Ted Kaczynski.
Hur många kommer ihåg namnet Shahzad Tanweer? Han var en av de män som låg bakom bomberna i Londons tunnelbana. De klumpas ihop som jihadister. De definieras alltid utifrån tillhörighet: Muslim, invandrare eller invandrarsöner.
Dilsa Demirbag-Sten, Dagens Nyheter:
Grogrunden för extremism ökar i takt med recession och utanförskap.
Extremistiska organisationer och främlingsfientliga partiers medlemsbas växer i fördjupad ekonomisk kris och ökade klyftor. Norge avviker med sin lysande ekonomi men vi lever i en global värld och nu har extremismen nått även detta välmående och fredliga land.
När världen går vidare från denna våldsamma tragedi måste vi minnas att ansvaret för att inte låta hatet politik sprida signa lögner vilar hos var och en av oss. Denna tragiska stund bör bli en vändpunkt för ett hederligare samtal som lyfter människor och upprätthåller allas rättighet att leva i värdighet, jämlikhet och rättvisa.