Skolan borde ha eleverna i centrum

Förra året besökte den statliga Skolinspektionen 1 400 skolor, en fjärdedel av alla i landet. Erfarenheterna finns nu sammanfattade i en rapport som i dag överlämnas till regeringen.

Även om rapporten påpeka att det ofta görs ett bra jobb i skolan är resultaten inte imponerande. Alldeles för många elever går igenom skolåren utan att lära sig det de är där för att lära.

Inspektörernas förklaring sammanfattas av rapportens titel – ”Olika elever – samma undervisning”. Skolinspektionen konstaterar att skolorna misslyckas med att anpassa undervisningen till de elever de faktiskt har, ett kardinalfel i varje form av pedagogik.

De vuxna tror inte på elevernas förmåga. Tilliten brister, skriver inspektörerna. Många skolor ger inte heller de elever som behöver särskilt stöd den hjälp de borde få.

Den som följt skolans verksamhet länge känner igen bristerna. Ändå känns Skolinspektionens slutsatser om förtroende för, och anpassning till, eleverna en smula främmande i dagens skoldebatt.

Där härskar nämligen sedan länge en helt annan grundtanke, och det är utbildningsminister Björklund som är dess främsta uttolkare.

I Björklunds värld är det inte skolan som ska anpassas till eleverna, utan eleverna som får anpassa sig till undervisningen. Det är därför han kan ordinera mer katederundervisning över hela linjen, och det är därför han tycks besatt av kvarsittning och bestraffningar.

Naturligtvis finns det också i Björklunds värld elever som inte lyckas anpassa sig. För utbildningsministern gäller det dock inte främst att lösa elevernas svårigheter att lära, utan snarare skolans problem med besvärliga elever.

Och lösningen heter allt som oftast utsortering, och det är utsorteringen av elever som dominerat skoldebatten de senaste åren.

Det är därför det känns lite befriande när en myndighet som Skolinspektionen lyfter fram skolans ansvar att anpassa undervisningen till eleverna.

Ingvar Persson