Konkreta Mikaela

När Miljöpartiets ekonomiska talesperson Mikaela Valtersson kastade in handuken efterlyste hon att De gröna skulle samarbeta med Moderaterna. Politik handlar om sakfrågor och resultat, menade hon.

Nu har Valtersson fått ett nytt jobb. I en intervju med Dagens Industri avslöjer Valtersson att hon nu byter politiken mot näringslivet. Nu tar hon klivet in i näringslivet och blir styrelseledamot i Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling, en stiftelse som ska främja hållbar utveckling och underlätta praktiskt tillämpning av forskning.

I en intervju med Aftonbladets Politikerkollen säger Valtersson att ”det ska bli jätteroligt, att jobba mer direkt med hållbarhetsfrågor, att inte bara stifta lagar utan att vara med i mer konkreta projekt”.

Något i den där formuleringen skaver lite. Valtersson satt i riksdagen mellan 2002 och 2011. Mellan 2006 och 2011 var hon Miljöpartiets representant i finansutskottet och ledde partiets riksdagsgrupp. Jobbade hon inte direkt med hållbarhetsfrågor under den perioden?

Och vad är det lagar gör om de inte konkret förändrar vardagen, förutsättningarna för hur människor ska kunna leva hållbart? Regeringen ­har förstått det där.

De har öppnat för att bygga ut kärnkraften, minskat anslag för naturvård, de bryter mot regler om utsläppsrätter, de bygger vägar hellre än järnvägar, de bromsar för energiomställningen, klimatmålen är för låga, de vill jaga varg, de stoppar miljösmarta kostråd, de har monterat ned djurskyddet.

Det kan man verkligen kalla ”konkreta projekt”. Men Miljöpartiets tidigare ekonomiska talesperson verkar, efter nästan tio år i riksdagen, inte se dagspolitiken som ett sätt att jobba direkt och konkret.

Daniel Swedin