Anställningstrygghet – på vems villkor

Svenskt Näringsliv och tjänstemännens förhandlingskartell PTK tänker prata om anställningstryggheten. Facket vill ha kompetensutveckling och bättre stöd till tillfälligt anställda och sjuka. Arbetsgivarna vill ha bort turordningsreglerna.

Det är säkert värt ett försök, även om det är lite svårt att förstå vad Unionens Cecilia Fahlberg och Svenskt Näringslivs Christer Ågren ska ersätta turordningsreglerna med. Kompetens, brukar de säga. Men på vems villkor?

Sanningen är ju att Sverige redan har en extremt generös lagstiftning när det gäller att säga upp folk. Och även om de fackliga organisationerna i dag ofta går med på avtalsturlistor förhandlas de fram med turordningen som argument.

Under alla förhållanden är risken stor för att Fahlberg nu öppnar dörren för de politiska krafter som gärna lägger hela makten över vem som ska ha ett jobb och vem som ska få sparken.

Näringsminister Annie Lööf kunde inte heller bärga sig. Även om anställningsskyddet rimligen är en fråga för arbetsmarknadsminister Hillevi Engström hade Lööf en kommentar red

Redan innan parterna fått prata till punkt lovade Annie Lööf att hon som näringsminister att ”bistå i processen att hitta lösningar som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden”.

Entusiasmen borde om inte annat göra Fahlberg lite bekymrad.

Någon skulle kanske berätta för ministern att mindre anställningstrygghet snarare handlar om att sänka trösklarna ut från arbetsmarknaden.

Ingvar Persson

På Löneboggen skriver jag idag också om en ny rapport som visar att Sverige behöver bättre system för att företagen ska kunna behålla arbetskraften i kristider.