Bilvänster – man tackar

Jag noterar att Johannes Forssberg på Expressen har utnämnt mig till symbol för ”bilvänster”.

Det är bara att tacka. Även om jag finner uttrycket lite smalt kan jag gärna vara bilvänster.

Forssberg överskattar min produktivitet men det har blivit många texter till den svenska industrins försvar. Någon ska ju skriva om den delen av verkligheten också.

Det är lockande att försöka förstå vad det är som driver Forssberg. Jag vet inte varifrån tanken att det skulle vara en borgerlig dygd att betrakta industrin som ett hål att ”pumpa in ännu mer skattepengar i” kommer. Men jag är övertygad om att många gamla direktörer skulle vända sig i sina gravar om de visste vad deras investeringar i borgerlig idédebatt de senaste 30 åren fått för resultat.

Lockande alltså, men jag får avstå. Annars blir jag lika mångordig som Forssberg själv.

Jag ska i alla fall besvara hans fråga. Vad är det då som näringsministern borde göra, utöver att uppmana de arbetslösa att gå till arbetsförmedlingen?

Ett svar gav hon själv igår, bara timmar efter att Forssberg publicerat sina tankar. Regeringen ger nu resurser till omställning och utbildning. Utmärkt, som vi konstaterar i dagens ledare.

Ett annat svar lånar jag av Annette Hellgren, Unionens företrädare på Saab. En referens till IF Metall skulle väl förstöra julen för Forssberg.

Överst på den lista Hellgren i tisdags lämnade över till Annie Lööf och Hillevi Engström fanns kravet att regeringen aktivt ska underlätta en försäljning av konkursboet till intressenter som vill utveckla verksamheten i Sverige.

Precis vad det betyder är svårt att säga i dag, men en uttalad ambition verkar rimligt att förvänta sig när nu regeringen i praktiken har en bilfabrik att sälja.

Ingvar Persson

Bilvänstern