Ett arv går under klubban

Det måste vara en av de sorligaste sidorna på nätet just nu, konkursboet.se. Här annonseras nu bilarna från Saab:s museum i Trollhättan ut.

En gedigen katalog av fantastiska minnen och drömmar som aldrig kommer att realiseras.

Här finns förstås ursaaben, den lilla strömlinjeformade skapelsen som skulle bli en milstolpe i bilhistorien. Här finns rallybilar som körts av Erik Carlsson på taket och Per Eklund. Här finns sportbilen Saab Sonett och en elbil från 1976.

Dessutom fantastiska utställnings- och konceptbilar, ofta flera ton tunga. Enligt katalogen kan de flesta ”rangeras” för egen maskin.

Men framför allt handlar det om vardagsbilar, precis sådana som hållit det svenska folkhemsbygget levande. Själv fastnar jag på bilderna av ett par fina Saab 95, kombiversionen av den klassiska tvåtaktsbilen.

Precis en sådan bil hade mina föräldrar i slutet av 60- och början av 70-talen.

Konkursen för Saab är en katastrof för många av de anställda. Många kommer att bli arbetslösa. Det är ett slag mot Trollhättan, som kommer att förlora en stor del av sin arbetsmarknad. Och den är ett hot mot det svenska fordonsklustret.

Men någonstans är konkursen för Saab också ett slag mot framtiden, mot möjligheten att skapa lösningar på nya problem och värden som bygger ett samhälle. För det är faktiskt det tillverkning och industriproduktion ytterst handlar om, bortom aktiekurser och politiska konjunkturer.

De anställda på Saab skapade nya lösningar, och arbetade ihop värden som byggde välfärden i över 60 år.

Nu annonseras minnet av detta arbete ut på nätet.

Det är sorgligt att se.

Ingvar Persson