Reinfeldt anar röda ugglor i mossen

Vänstervridningen är en klassisk borgerlig tankefigur i svensk politik. I årtionden har den uttryckts i misstänksamhet mot allt vad kultur och journalistik heter. Under en period ansågs barnprogrammen i TV särskilt svårt smittade.

De senaste åren har det varit lite svårt att hävda den där konspirationen. Det är trots allt ett faktum att den politiska journalistiken handlat mer om rätten att välja sina barns skola och möjligheten att köpa subventionerad hemhjälp än om klasskillnader och fattigdom.

Följaktligen har det varit vänsterdebattörer som sett konspirationer de senaste åren. Borgerligt dominerad press gjorde alldeles för stor sak av Göran Perssons husbygge. Mona Sahlin fick aldrig en chans, och Juholt fick löpa ett medialt gatlopp.

I konspirationsteoriernas värld är den egna oskulden det enda som är riktigt säkert.

Det tycks kort sagt som de politiska stämningar som för dagen befinner sig i otakt med tiden också anar skuggor i kulisserna.

Just därför är det intressant att vinterns grälsjukaste kulturbråk handlat om kulturens vänstertendenser.

”När ska det röda rinna av kulturens fana”, frågade sig författaren Bengt Ohlsson på klassiskt konspirationsjägarmaner i Dagens Nyheter. Det blev förstås ett herrans liv.

I går sällade sig Fredrik Reinfeldt till de som beklagar sig över tidens radikala tendenser. Statsministern avfärdade Rädda Barnens rapport om barnfattigdomen som ”vänstervriden i sina utgångspunkter”.

Rädda Barnen som vänstervriden…

Det låter nästan som på den gamla goda tiden när TV2 beskrevs som något slags kulturrevolutionär central.

Och slutsatsen kan väl egentligen bara bli en. I dag är det borgerligheten som kämpar mot tidens vind.

Ingvar Persson