Sociala löneuppror

Svenska lokalmedier fylls av berättelser om upproriska sjuksköterskestudenter. För ett år sedan tröttnade sjuksköterskestudenter i Umeå på yrkets låga ingångslöner och man startade en Facebook-grupp för att manifestera sitt missnöje. Nu sprider sig löneupproret – där nyutexaminerade sjuksköterskor vägrar jobba för en ingångslön lägre än 24 000 kronor – över Sverige.

I Jönköping, i Kristianstad, i Karlstad, i Luleå, i Norrköping, i Lund och Halmstad säger man nu ifrån, bland annat. Vårdförbundet, som organiserar sjuksköterskor, stödjer upproret och ger organisationsråd. På förbundets sajt kan man i realtid följa hur upproret sprider sig. 

Till TT säger förbundsordförande Sineva Ribeiro:

Jag tycker inte att det är ett orimligt krav. Vi har aldrig haft en ingångslön i vårt avtal förutom 2008 då vi skrev in 21 100 kronor som lägstalön. På fyra år har det inte hänt någonting, tvärtom har vi backat – i dag erbjuder arbetsgivare 20 000–20 500. Sjuksköterskeyrket måste uppvärderas.

Och nu tar sig missnöjet och protesterna nya former. Från och med i dag vägrar 70 sjuksköterskor på hjärteneheten vid Gävle sjukhus att jobba extrapass. De protesterar mot låga löner och dålig bemanning. I Varberg har barnmorskorna inlett ett eget uppror mot de låga lönerna.

Under de senaste åren har vi sett hur man kan mobilisera kring politiska frågor genom sociala medier. Anti Scampi, Påskuppropet mot utförsäkringarna och massdemonstrationer mot Sverigedemokraterna är tre exempel. Det sägs till och med att den borgeliga alliansen förlorade sin majoritet i de sociala medierna. 

Att metoderna tar steget in i det fackliga arbetet är intressant. Det kanske inte är ett helt nytt sätt att driva politik, men ett sätt att utanför de fasta institutionerna snabbt få genomslag och stöd kring löntagarfrågor.

Daniel Swedin