Vapenaffären doftar svek

För mig personligen ligger det ett märkligt eko över den fantastiska historien om hur Totalförsvarets forskningsinstitut försökt hjälpa det Saudiska enväldet att bygga en fabrik för sprängmedel och raketmotorer.

Detaljerna skulle ha kunnat vara hämtade ur en spionthriller. Bulvanföretag för att komma runt regler, brevlådeföretag i Hägersten, hemliga möten på försvarsdepartementet och generaldirektörer som uppenbart blåljuger för journalister.

Men framför allt det omisskännliga skenet av en skuggvärld där sanningen hela tiden försvinner i hemligstämplar och fullständig möjlighet till förnekande.

Allt det där känner jag igen. De första åren av 1980-talet bodde jag i Karlskoga. Spännande år för mig, omvälvande för försvarsindustrin.

Det kalla kriget ansågs fortfarande råda. Sovjetunionen fanns kvar. Brezjnev ersattes av Andropov och Tjernenko. Ronald Reagan laddade för ett neutronbombskrig och i Sverige talade vi fortfarande om neutralitet.

Mycket var annorlunda, men inte allt.

Åren 1979 och 1980 sålde Bofors 300 stycken Robot 70 till Bahrain och Dubai. För diskretionens skull fick affären – som inte hade kunnat få ett officiellt godkännande – gå via Singapore.

På många sätt liknar det som hände då det som tycks ha hänt nu. Bulvanföretag, tjänstemän som tycks ha uppfattat ett slags underförstått klartecken och politiker som tvådde sina händer och försäkrade att de absolut inte kunnat veta något.

Ett slags tyst brödraskap, ovanför lagen och långt bortom politiska paroller om öppenhet och transparens.

I Karlskoga tvingades människor ta ställning, och väldigt många valde att ställa sig på brödraskapets sida. För jobbens skull – brukade det heta.

Jag tror aldrig det var så enkelt.

När det kommer dubbla signaler från de som ska stå för moralen och reglerna är det inte så lätt att kliva rätt. Och när ledarna tvår sina händer så fort det blir problem är det lätt att känna sig sviken.

Och visst går det att känna doften av svek från historien om den planerade sprängmedelsfabriken i Saudiarabien.

Ingvar Persson