Mismatchen kommer tillbaka

Det var Tommy Waidelich som för några korta veckor lyckades placera begreppet mismatch mitt i den arbetsmarknadspolitiska debatten, men det hade sitt ursprung hos Svenskt Näringsliv. Det var direktörerna som började prata om att det trots arbetslösheten faktiskt ofta är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens.

Waidelich har fått dra sig tillbaka, men direktörerna har fortfarande kvar sitt problem. I en ny rapport konstaterar Svenskt Näringsliv att var femte försök att rekrytera personal misslyckas, och att en tredjedel av de företag som inte hittat personal tvingats tacka nej till affärer.

Det ser kort sagt ut som en stor del av den svenska arbetslösheten – inte minst bland unga – handlar om att det fattas kompetens och erfarenhet. Det finns däremot inte mycket som tyder på att den skulle bero på höga ingångslöner eller en stelbent anställningstrygghet.

Lika fullt är det precis det politiker och näringslivspolitruker helst brukar vilja prata om.

Utbildningen är i första hand en fråga för politiken, och den lär komma tillbaka. Av allt att döma har Socialdemokraterna tänkt göra vuxen- och yrkesutbildningen till en huvudfråga redan i sitt budgetalternativ.

Men erfarenheten? Måste inte den vinnas på arbetsplatserna? Och slår i så fall inte Svenskt Näringslivs oro tillbaka på just dem som fattar besluten, direktörerna själva?

I ett pressmeddelande säger Svenskt Näringslivs ordförande Kenneth Bengtsson:

– De som saknar yrkes- och arbetslivserfarenhet måste kunna skaffa sig det.

Precis.

Nu återstår bara att se vad Bengtsson och hans kollegor tänkt göra för att öppna de möjligheterna, till exempel för landets 137 000 arbetslösa ungdomar.

Ingvar Persson