Syn i bluffen om energipolitiken

Det är ett bluffpokerparti som fått hålla på i drygt tre år. Ända sedan regeringspartierna i mars 2009 lanserade sin energiöverenskommelse har det nämligen funnits två uppfattningar om vad uppgörelsen innebär.

Centerpartiet och Maud Olofsson har bestämt hävdat att överenskommelsen i praktiken innebär ett stopp för ny svensk kärnkraft. Däremot ska den öppna för väldiga mängder sol, vind och vatten.

Folkpartiet och Jan Björklund har för sin del lika bestämt sagt att regeringen nu slagit upp portarna för en nybyggnadsbom i svensk kärnkraftsindustri. Full fart framåt, med andra ord.

Tvisten har handlat om tolkningen av kravet att kärnkraften i framtiden ska klara sig utan subventioner, också när det gäller försäkringar mot hotande katastrofer.

Centerpartisterna har menat att kärnkraften aldrig kan klara det villkoret. Folkpartisterna har betraktat det som en formalitet. Båda kan naturligtvis inte ha rätt.

Lite i skuggan av helgen bestämde sig Moderaterna i torsdags för att göra slut på spelet. Korten synades och det visar sig att det är Centern som bluffat värst. Det blir inga höjda krav på kärnkraften i Sverige, och därmed kan man knappast säga att Centern lyckats stoppa nybyggen av kärnkraftsverk.

Partiet har givit upp sin profilfråga sedan 40 år.

Kanske var det inte så svårt. För dagens Timbroskolade centerledning betyder kärnkraftsmotståndet antagligen nästan ingenting. Annie Lööf var trots allt inte född när Thorbjörn Fälldin tvingades dagtinga med sitt samvete.

Frågan är om de centerväljare som fortfarande betraktar partiet som ett grönt alternativ inom borgerligheten har lika lätt att svälja överkörningen?

Ingvar Persson