Skolbubblan när att spricka

Gymnasieskolan blir antagligen nästa krisbransch. Det konstaterar Sten Svensson, skoldebattör och tidigare chefredaktör för Lärarnas Tidning, i dag på DN Debatt.

Bakgrunden är enkel. De senaste åren har antalet privata gymnasieskolor exploderat. I dag går var fjärde gymnasieelev i en privat skola.
Reglerna har gynnat privatskolorna. Anslagen har varit generösa, och ansvaret begränsat. Dessutom har Sverige haft stora ungdomskullar.

Nu ändras allt det där. Kraven på skolbolagen har skärpts och möjligheterna att smita undan kostnader minskat. Dessutom minskar ungdomskullarna. Enligt Sten Svensson blir resultatet antagligen att ett antal skolor tvingas gå i konkurs, med stora konsekvenser för eleverna.

Det har hänt förut. De senaste åren har vi fått vänja oss vid rubriker om oseriösa skolägare, skolor som gått omkull eller till och med annonseras på blocket.

Konsekvenserna av en gymnasiekris skulle kunna fortplanta sig genom utbildningssystemet. När elever inser att valet av en privat gymnasieskola innebär en risk att plötsligt stå utan utbildning blir det antagligen mer lockande att välja en kommunal skola, som i alla fall inte kommer att gå omkull.

Resultatet blir antagligen färre sökanden, fler konkurser och en ännu större osäkerhet. En klassisk spiral.

Sten Svensson menar att de första tecknen redan syns i årets gymnasieansökningar.

Bakom omvandlingen av den svenska skolan de senaste årtiondena har det funnits en bärande tanke. Att utbildning, precis som vilken konsumtionsvara som helst, blir bättre när den utsätts för marknadskrafter. I den andan har skolhuvudmän haft rätt till fri etablering, riskkapitalbolag har fått spekulera fritt och skolkoncerner har kunnat expandera.

Nu kan det visa sig vara en bubbla. Som svenska IT-aktier eller spanska fastigheter, men med den skillnaden att konsekvenserna inte skulle begränsa sig till ekonomiska förluster. Det högsta priset för spekulationen i skolan kommer eleverna att få betala.

Ingvar Persson