Bland kräftstjärtar och cyniker
Harpsund är vackert så här års, inbäddat i den Sörmländska grönskan. Alla statsministrar sedan Tage Erlander har lämnat någon form av spår efter sig, möjligen undantaget Ola Ullsten (FP).
Fredrik Reinfeldt (M) har för sin del renoverat bastun för 1,9 miljoner. Det nya golvet består av öländsk kalksten för 2 000 kronor kvadratmetern och utanför bastun finns nu en sittfontän i sten och leca för 50 000 kronor.
Regeringens budgetkonferens med kräftskiva är mytomspunnen. Det är sista chansen för en sittande regering att verkligen påverka valvinden. Ligger regeringen illa till i opinionen kan det vara den sista, desperata, livlinan.
Finansministern får ostörd lägga ut texten om valrörelsens ekonomiska förutsättningar. Det påverkar inte bara regeringens möjlighet att ställa ut vallöften utan avgränsar även oppositionens rörelseutrymme.
Anders Borg (M) har sedan flera månader försökt säga att pengarna är slut och att Socialdemokraterna därför egentligen inte kan lova något alls i valet. Detta var även budskapet i statsministerns sommartal liksom vid den konstiga pressträffen Anders Borg (M) och Carl Bildt (M) höll i onsdags.
I dagens huvudledare berättar Karin Pettersson varför detta är valtaktik, inte några ekonomiska sanningar.
Den senaste veckan har regeringen flera gånger försökt måla upp en konflikt i valet mellan flyktingmottagande och välfärd. Senast igår var det Erik Ullenhag (FP) som spelade detta kort.
I rapport igår fick strategin hård kritik från en av Sveriges ledande nationalekonomer, Lars Calmfors:
– Det är svårt att tro att utspelen motiveras av en oro för de offentliga finanserna. Det måste vara andra politisk-taktiska överväganden som ligger bakom, sa han till SVT.
I sak är hans kritik lätt att förstå. Regeringens prognos bygger på osäkra siffror långt in i framtiden. Anders Borg (M) sa själv på pressträffen i onsdags att några skattehöjningar eller utgiftsökningar för i år eller nästa år inte är aktuella. Detta är helt enkelt en väldigt uppblåst fråga i relation till statsbudgeten som helhet och andra utgifter.
Men till kräftorna och nubben på Harpsund väger sakliga argument, som de från Lars Calmfors, lätt. Där handlar det om att vinna val. Därför lär nog Anders Borg (M) fortsatta på den inslagna spåret.
Och Sveriges liberaler kommer att fortsätta säga att han gör det av humanism och ”ärlighet. Att han utan baktankar vill ha en debatt i för Sverige viktiga frågor. Det finns något väldigt rörande i det förtroendet.
Men den som tror att politiker under en valrörelse inte säger saker för att bli valda är nog godtrogen i överkant.