Är RUT Guds gåva till invandrarkvinnorna?
Har ni tänkt på att regeringen vid ett flertal tillfällen lanserat förslag på försämringar – men paketerat dem som förbättringar – för invandrare?
(Vilka nu man egentligen syftar på när man talar om ”invandrare”. Menar man de som bott i Sverige i 20 år? Hela sitt liv? Eller de som nyligen kommit till Sverige?)
Låt oss ta provanställning som ett exempel.
I veckan föreslog finansministern Anders Borg (M) att en provanställning ska förlängas från dagens gräns på sex månader till tolv. Provanställning är den sämsta formen av anställning eftersom arbetsgivaren kan säga upp dig på dagen utan orsak. När Borg presenterade förslaget sa han såhär till Sveriges Radio:
”Det har ju varit uppenbart att både ungdomar och invandrare har det lite svårare att komma in på den svenska arbetsmarknaden och då kan en liten förskjutning av provanställningar vara en reform man kan pröva”
Ursäkta? ”Liten förskjutning”? Ett helt år i otrygghet är ingen liten förskjutning.
Och framförallt: varför skulle försämringar för den som redan har det tufft var en förbättring?
Någon som begriper tvärtompolitiken?
Ett annat förslag som högern älskar att prata om i termer av ”det-här-är-så-himla-bra-för-invandrare” är RUT-avdraget.
I valdebatten låter det ungefär såhär. Det är jättebra att människor som egentligen har råd att betala för städtjänster får rabatt från staten så att det ger invandrare jobb.
Vad som är intressant är att man aldrig får höra hur kvinnorna som jobbar som städare faktiskt har det.
Vad tycker dem om att skattepengar går till städföretagen? Hur ser deras villkor ut som arbetar i branschen? Vad har de för drömmar och idéer om vad de skulle vilja göra? Kanske finns där andra idéer på reformer som inte handlar om att skura toaletterna i någon annans hem?
Vita jobb med kollektivavtal säger högern. Well.
Endast 1 procent av 17 000 rut-företag har kollektivavtal. Och även om företagen har kollektivavtal så är det ingen garanti för att allt är frid och fröjd.
Hemfrid som är det största företaget för hushållsnära tjänster har nyligen tvingat de anställda att skriva på ett sekretessavtal som gör att de inte får prata med media.
Är det kanske därför vi aldrig får höra städarnas röster i valdebatten?
Hemfrid har kollektivavtal och ändå har Kommunals medlemmar en anställning på 60 procent i genomsnitt. Därför hamnar snittlönen för fackets medlemmar på 11 900 kronor i månaden före skatt.
Företagets grundare Monica Lindstedt har däremot tagit ut 31,2 miljoner kronor på tre år.
Annie Lööf (C) som är en av RUT-ivrarna brukar argumentera för RUT som en jämställdhetsreform. Eftersom kvinnor ansvarar för större delen av hemarbetet är det bra med hushållsnära tjänster menar hon. Vem som ska städa hos städerskan finns det däremot inget svar på. För nej, alla kan inte nyttja RUT på samma villkor.
Invånarna i resurssvaga Botkyrka använder RUT-avdraget allra minst. Medan rika Danderyd drar av mest på skatten. Botkyrka är också den kommun av samtliga kommuner i hela Sverige där flest invånare arbetar inom städbranschen.
Det tar en timme enkel väg att åka kollektivt från Botkyrka till Danderyd. Också värt att tänka på när man talar om livspussel.
”– De låga sysselsättningsgraderna är ett problem. Man blir beroende av en partner. Eller så måste man ha två eller tre jobb, säger Lars-Sture Johansson, ombudsman Kommunal.”
Så mycket för den jämställdheten.
Tips på vad valdebatten skulle kunna handla om:
1) Diskrimineringen på arbetsmarknaden
2) Bostadssegregationen
3) Jämlikhet i stället för stigmatisering av förorterna