”Det värsta är att våldet mot romer ökar”

Varje dag sitter de där med sin pappmugg, utanför vår lokala butik eller på gatan där många människor passerar. De flesta är romer från Rumänien.
Vi ser dem, men famlar efter vad vi ska göra.
Ska man ge pengar? Varför gör inte socialen något? Hur är det med barnen?
Vi träffade ambassadör Mats Åberg från Nätverket för romska EU-migranter för att leta efter svar.
– Det värsta är att våldet mot romerna nu ökar, säger han.

Mats Åberg är tidigare svensk ambassadör i Rumänien och tillsammans med Thomas Hammarberg, Europarådets före detta kommissionär för mänskliga rättigheter och Hans Caldaras, ledande romsk aktivist, har han tagit initiativ till Nätverket för romska EU-migranter.
Nätverket är en kontaktpunkt för bland andra Svenska Kyrkan, Stadsmissionen och frikyrkorna, Röda korset, Rädda barnen, Läkare i världen som många andra föreningar och privatpersoner som arbetar direkt med EU-migranter.

Varför kommer de hit och tigger?

Det är flera saker som samverkar. Under den kommunistiska tiden i Rumänien hade alla jobb på pappret. Folk sa: ”Om de låtsas betala oss så låtsas vi jobba”. När kommunismen föll hamnade en väldig massa människor utanför och de som drabbades värst var romerna. De förlorade jobb och försörjning och misären är fortfarande fruktansvärd.

Men nu är Rumänien ett EU-land?

När Rumänien gick med i EU lovade de att ta krafttag för att förbättra situationen men fattigdomen är fortfarande djup. Man räknar med att 60 procent av barnen i de värst drabbade områdena är undernärda.

De vill, som alla andra, självklart ha ett jobb och vara hemma hos sin familj, men ser ingen annan utväg än att tigga.

Skulle förbud mot tiggeri vara en lösning?

Nej, du kan ju inte förbjuda människor att vara fattiga. Och det är fattigdom och desperation som är drivkraften. Du måste ge människor en utväg.

På ett sätt kan man säga att situationen påminner om den för migrantarbetare. De reser också utomlands för att kunna skicka hem pengar till familjen.

Hur mycket pengar får de ihop?

Det har minskat väldigt mycket i år. I början av året räknade man med 150-200 kronor om dagen för kvinnor och 100-150 för män. Nu är det väsentligt mindre, runt 80 kronor.

Detta ska ses i relation till att bussresan kostar ungefär 1300 kronor. Ofta har de lånat de pengarna så första månadens intäkter går till att betala av lånet.

Är tiggarna organiserade av kriminella ligor?

Det där är en skröna. Det är familjer som reser och inom sig fördelar arbetet.

Tyvärr sprider sig den där typen av oreflekterade skrönor på nätet.

Däremot har det på sina ställen dykt upp personer som försöker utnyttja tiggarnas utsatta situation och låtsas att de har rätt att ta betalt för att tiggarna ska få sitta på olika platser.

Vad kan svenska myndigheter göra?

Det värsta just nu är att våldet mot tiggarna ökar. Polisen agerar inte tillräckligt. Folk har kastat sten på deras tält, vilket är livsfarligt. Dessutom har läger brunnit och tyvärr har en person omkommit.

Hur kan exempelvis socialtjänsten hantera situationen?

Ett stort problem är de avvisningar som sker. Man river helt enkelt deras läger utan att de har någon annanstans att ta vägen. Det paradoxala är att det kostar oerhörda resurser att riva det boende de har. Rimligen borde dessa pengar kunna användas till att förbättra den sociala situationen istället.

Just nu är problemet att socialtjänst och andra myndigheter agerar olika beroende på kommun. Det skulle behövas en samordning inom Sveriges kommuner och landsting där man tar erfarenheter från de som lyckats bra. Exempelvis Göteborg och Linköping har kommit långt.

Men konkret?

Man måste se det på flera nivåer.

För Sverige som land måste vi se till att tiggarna får tillgång till akutsjukvård och skola. Det gör vi redan idag med papperslösa. Vi måste också upphöra med avhysningar av människor om de inte har någon annanstans att ta vägen. Och vi måste stoppa våldet.

Sen har Rumänien ett stort ansvar. Sverige kan både inom EU och bilateralt göra stora insatser för att förbättra läget för romerna i Rumänien. Det handlar bland annat om att ställa tydliga krav på de rumänska myndigheterna. De måste göra upp en hatet mot romer, antiziganismen, som finns i hela samhället. Men sedan handlar det exempelvis om att hjälpa till så att resurser kan tas ur Europeiska socialfonden till konkreta projekt på plats.

Kommunerna kan göra viktiga insatser, exempelvis samarbeta med de rumänska kommuner tiggarna kommer ifrån. Exempelvis skulle man kunna satsa på gemensamma utbildningsprojekt, det tror jag på lång sikt kanske är det viktigaste. Kommunerna kan även stötta civilsamhället, exempelvis organisationer som kyrkorna, Rädda barnen och Röda korset som finns över hela landet. Men även lokala projekt som föreningen Hem, Hjärta till hjärta eller Rotary bara för att nämna några.

Du säger att vi måste stoppa våldet, hur då?

Hatbrotten mot romer är toppen av isberget. Det finns en stor oreflekterad antiziganism som sprids, särskilt på nätet.

Retoriken påminner faktiskt om 1933 då nazisterna i Tyskland tillsammans med medierna drev kampanj mot ”zigenarplågan” och ”tiggarplågan”. Samma myter spreds som nu, om att tiggarna hade oerhört mycket pengar, om att de var organiserade i kriminella ligor med mera.

Det allvarliga är att så få säger emot och att dessa myter upprepas tills de blir sanningar.

Sedan handlar det om att polisen måste utreda de brott som sker.

Det viktigaste är kanske att allt fler människor måste säga ifrån.

Anders Lindberg