Tänk om Tankesmedjan

Satirprogrammet Tankesmedjan i P3 har en del som kallas ”Veckans boss” där de driver med olika makthavare.

I Fredags var rubriken ”Alice Teodorescu – fuck off-kapitalets ansikte”.

Teodorescu blev 1 mars politisk redaktör för Göteborgsposten vilket vi skrivit om här. I och med detta byter även tidningen politisk linje från att ha legat till vänster inom borgerligheten till att troligen ligga längst åt höger.

I ”Veckans boss” kallas Teodorescu ”husblatte” vilket Sveriges radio fått förödande kritik för. Idag svarade programmets ansvarige utgivare Anne Sseruwagi på kritiken.

Det blev inte särskilt mycket bättre.

Anne Sseruwagi skriver utifrån någon slags maktanalys att de ”sparkar uppåt” och:

”Samtidigt måste det vara möjligt att göra bitande satir även om oss invandrade svenskar – både kvinnor och män – som nått maktpositioner, driva med de klassresor vi gjort, de bakgrunder och åsikter vi har.”

Självklart får man göra satir om allt men det är inte mycket till maktanalys om man tror rasistiska tillmälen ”sparkar uppåt”. Begreppet ”husblatte” är faktiskt väldigt olyckligt, det syftar på att det skulle finns någon slags nedärvd åsikt som kommer med hudfärg eller ursprung som personen ifråga sviker.

Egentligen borde det inte vara så svårt.

Nedsättande uttryck om folks bakgrund, hudfärg, religion, sexualitet och liknande bör man vara försiktig med, även om man försöker vara rolig.

Från vänster har det kommit en kritik om att liberaler är inkonsekventa som försvarar Charlie Hebdos eller Lars Vilks teckningar men kritiserar satiren mot Teodorescu.

Jag tycker den kritiken skjuter bredvid målet. Om andra är inkonsekventa är det inget argument för att själv vara det.

Tvärtom borde svaret från vänster vara att alltid problematisera rasistiska stereotyper oavsett vem som drabbas.

Anders Lindberg