Arbetet mot tågkaoset har bara börjat

Just nu fylls cityterminalen i Stockholm av långfärdsbussar från hela Mellansverige. Bussar från Örebro, Uppsala och Katrineholm går i skytteltrafik för att flytta tågresenärer till Bålsta norr om stan.

Det är faktiskt inte ett exempel på tågkaos. För en gångs skull handlar det om planerat underhåll och upprustning av en järnvägssträcka som tillhör landets hårdast trafikerade. Den sortens störningar måste vi antagligen vänja oss vid när järnvägsunderhållet nu får mer pengar.
Svårare blir det att bringa reda i den röra järnvägspolitiken tillåtigts bli.
Det handlar som sagt om pengar, och den saken tycks till sist politiker från båda sidorna om blockgränsen vara villiga att erkänna. Regeringens löfte om ytterligare miljarder till järnvägsunderhållet är välkomna, men det kommer inte alls att räcka om Anna Johansson ska få någon ordning på spåren.
För det första handlar problemet nog faktiskt om myndighetsstruktur och myndighetskultur. För någon månad sedan gick chefen för Trafikverket, Gunnar Malm, till sist i pension. Efter sig lämnar han en myndighet som inte kan redovisa hur anslag på miljardbelopp egentligen använts och där det tycks ha blivit accepterat att dölja problem i fixade siffror.
Statistiken som visade att Sverige skulle ha ett av Europas punktligaste tågsystem är klassisk, och senast i dag rapporterar Svenska Dagbladet hur planeringsmissar döljs bakom påstådda banarbeten.
Underhållet av järnvägen har dessutom blivit en djungel där underentreprenörer och beställare skyller misstag och dåligt underhåll på varandra. Senast i går slets en kontaktledning av utanför Stockholm, och i förra veckan var det en växel som havererade.
Men inte ens om Anna Johansson lyckas få ordning på Trafikverket kommer vi att kunna lita på att tågen går i tid. Nästa problem är nämligen att Sverige i dag genomför ett fullskaleexperiment med vad som antagligen är världens mest avreglerade järnvägstrafik.
Tågbolagen ska konkurrera med varandra och köra allt fler tåg på samma allt mer slitna anläggning.
De praktiska problemen handlar om sådant som att skaffa sig en giltig biljett när tåg som går nästan samtidigt, på samma sträcka, drivs av olika företag. En mardröm, och ändå antagligen en liten sak i förhållande till frågor som säkerheten eller vem som har ansvaret om något går sönder.
Om en vecka ska bussarna i Stockholms city vara tillbaka i Örebro, Uppsala och Katrineholm för att åter köra pensionärsgrupper och skolklasser. Tågen till Bålsta ska gå som vanligt och Magdalena Andersson ska föreslå drygt 600 extra miljoner till järnvägsunderhåll.
Men för Anna Johansson kommer arbetet bara att ha börjat.