Hallå Kinberg Batra – jorden anropar
Jag brukar faktiskt inte beklaga att vi har politiska proffs eller att våra beslutsfattare saknar vanliga människors erfarenhet.
Sanningen är ju att vi alla saknar erfarenhet av något annat än vårt eget liv.
Visst kan jag bli lite orolig över tanken att Annie Lööf, Ebba Busch Thor och Gustav Fridolin ska bestämma över människors vardag. De har ju aldrig hunnit uppleva den. Men för det mesta går det trots allt bra.
Men när nu moderatledaren Anna Kinberg Batra försöker göra sin egen uttolkning av det politiska läget efter att ha brutit uppgörelsen bakom decemberöverenskommelsen måste jag faktiskt fråga hur det är fatt.
Moderatledaren har svikigt en uppgörelse och brutit ett avtal, men på något sätt tycks hon ändå tro att villkoren gäller. I alla fall om de någon gång i framtiden skulle gynna henne.
Decemberöverenskommelsen handlade om att Sverige skulle kunna regeras utan att ge Sverigedemokraterna ett avgörande inflytande. Och som i alla affärer fanns det ett pris att betala för de inbladade.
Kinberg Batra och hennes kumpaner tvingades acceptera att Stefan Löfven besegrade alliansen i valet. Stefan Löfven att han kunde bli besegrad av moderaterna i nästa val.
I gengäld slapp båda parter ett nyval och Kinberg Batra kunde fortsätta att planera för en framtida alliansregering, utan Sverigedemokrater.
Svårare är det faktiskt inte. Inte innan Kristdemokraternas ungdomsförbund och Lars Adaktusson fick riksdagens minsta parti att hoppa av.
Inte ens det hade egentligen spelat någon roll om oppositionsledaren stått för sitt ord. Det gjorde inte moderatledaren.
Ändå säger Kinberg Batra nu att hon förväntar sig att Löfven ska stå för sitt ord.
“Han brukar ju väldigt stolt deklarera att han håller det han lovar och minsann inte bryter sina löften och det får jag ju förutsätta att det gäller även det uttalandet”, säger moderatledaren till Dagens Nyheter.
Men hallå. Kan någon berätta för Kinberg Batra att en affär är en historia med två parter som båda förväntas stå för sin del av avtalet? Det man inte vill betala får man avstå ifrån.
Det är en grundregel som gäller för vanliga människor, vanliga företagare och vanliga fackföreningsledare. Den gäller vanliga politiker också, och någon borde upplysa Kinberg Batra om att den till och med gäller henne.