Skicka Kinberg Batra på samhällsorientering
Etableringsersättningen – pengar man som nyanländ får om man har en etableringsplan hos arbetsförmedlingen – ska sänkas för flyktingar som inte klarar ett prov i samhällsorientering.
Det tycker Moderaterna.
Först några ord om etableringsersättningen.
Det var den förra regeringen som införde ersättningen och syftet var att få in nyanlända på arbetsmarknaden. I skarven mellan uppehållstillstånd och en första kontakt med arbetsförmedlingen står man som nyanländ utan ersättning i ungefär tre veckor. Sedan kommer en startperiod där man i två månader får 75 procent av etableringsersättningen – 5 082 kronor i månaden.
Sedan ska man ut på en arbetspraktik som kan vara i upp till två år. Då får man 308 kronor per dag – om man arbetar heltid. Kan man på grund av sjukdom, trauman eller annat bara delta till hälften sjunker dagbeloppet till 154 konor. Vi pratar då om en ersättning på 3 388 konor per månad.
För att få full ersättning – 6468 kronor i månaden – ska man plugga svenska och samhällsorientering samt delta i utbildningar eller arbetsmarknadsåtgärder under 40 timmar i veckan.
Den ersättningen vill M nu sänka, om man inte klarar ett examensprov i kursen i samhällsorientering som kommunerna erbjuder nyanlända.
– Bara en tredjedel har genomgått samhällsorienteringen efter mer än 18 månader. Det betyder att väldigt många inte får del av den viktiga informationen som handlar om rättigheter och skyldigheter för att man ska kunna vara en del av svenskt samhällsliv, säger Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadspolitisk och integrationspolitisk talesperson till TT.
Att M vill att fler ska gå samhällsorienterade kurser (kanske borde partiledaren Anna Kinberg Batra och tidigare partisekreteraren Sofia Arkelsten erbjudas sådana) är inget att anmärka på.
Men går det verkligen att använda indragen etableringsersättning som incitament?
Om man läser Länsstyrelsernas senaste gemensamma redovisning av samhällsorienteringen så får man en liten annan bild. Först något om varför det dröjer om att få plats på samhällsorienteringen:
Deltagare som omfattas av etableringslagen ska få samhällsorientering så snart som möjligt efter att etableringsplanen upprättats. Normalt ska deltagarna ha hunnit avsluta insatsen inom ett år från denna tidpunkt.
Enligt Arbetsförmedlingens rapportering brister kommunerna i skyldigheten att ge samhällsorientering inom den angivna tidsperioden. Enligt deras uppgifter är det endast 37 procent av dem som haft en etableringsplan i mer än ett år som deltagit i samhällsorientering
[…]
Det finns ingen annan aktör än Arbetsförmedlingen som har uppgifter om hur många som avslutar samhällsorienteringen inom ett år från att etableringsplanen upprättades. Kommunerna saknar ofta kännedom om datumet för etableringsplanens upprättande.
[…]
En majoritet av kommunerna (ca 70 procent) anger att den genomsnittliga väntetiden från anmälan är 10 veckor eller mindre. Endast tio kommuner anger att den genomsnittliga väntetiden är 21 veckor eller mer.
[…]
Den vanligaste orsaken till att nyanlända får vänta på att få påbörja samhällsorienteringen är att kommunen väntar in fler deltagare som talar samma språk innan en ny grupp startas. Detta eftersom det inte är särskilt kostnadseffektivt med små grupper.
[…]
Tillgången till barnomsorg fortsätter också att påverka väntetiderna, men även här syns en minskning gentemot förra året. Förra året angav 40 procent av kommunerna att barnom-sorgen påverkade kvinnors väntetid, i år anger 31 procent samma orsakssamband. Det är framförallt kvinnors möjlighet att påbörja samhällsorientering som påverkas av tillgången till barnomsorg.
Och varför hoppar man av samhällsorienteringen, enligt Länsstyrelsens redovisning?
Kommunernas uppgifter tyder dock på att en klar majoritet av alla deltagare slutför samhällsorienteringen utan avbrott. I 72 procent av kommunerna uppges 0-20 procent av del- tagarna göra avbrott innan samhällsorienteringen slutförts. I 21 procent av kommunerna saknas uppgifter om hur många som avbryter.
De vanligaste orsakerna till avbrott tycks vara att deltagare flyttar till annan kommun, går på föräldraledighet eller får arbete. Även deltagande i andra insatser bidrar till av brott. Att andra insatser prioriteras före samhällsorienteringen, eller att samhällsorienteringen krockar med andra insatser anges bidra till avbrott i 30 procent av kommunerna.
Det verkar finnas en hel del saker man kan åtgärda med samhällsorienteringen, alltså. Och Länsstyrelserna kommer mycket riktigt med en hel del förslag på hur den kan bli bättre. Det handlar bland annat om få reda på hur många som faktiskt har rätt till samhällsorientering, samordna insatserna bättre och göra samhällsorienteringen mer flexibel.
Att sänka etableringsersättningen – som skulle underlätta vägen in i arbete – för människor som inte kan gå på samhällsorienteringen för att de fått praktik är inte ett sådant förslag.