Vilja gå vidare efter #MeToo

Vad är nästa steg för #MeToo-rörelsen? Den frågan ställer många sig nu.

I förra veckan väckte Anna Serner, vd för Svensk Filmindustri, starka reaktioner när hon hotade med att öronmärka anslag för kvinnliga filmregissörer. Jag debatterade själv ämnet i Studio Ett med Blanche Jarn från nyliberala tankesmedjan Timbro som menade att förslaget var diskriminerande för männen.

Serners utspel var en del i att försöka ta diskussionen kring #MeToo-protesterna vidare. Under årets stora filmfestival i Cannes deltog 82 kvinnliga skådespelare och filmmakare – antalet representerade de kvinnliga regissörer som deltagit under filmfestivalen i Cannes sedan 1942 – i en protest mot bristen på jämställdhet i filmbranschen. De krävde just sådant som Anna Serners radikala förslag skulle kunna leda till: att kvinnor kan få möjlighet att utvecklas både framför och bakom kameran.

I dag är det premiär för ”Parisa pratar #MeToo med killar”, en miniserie från SVT Edit. Den handlar också om hur vi ska ta nästa steg: från att ha hört alla kvinnors #MeToo-vittnesmål till att försöka få till en förändring på djupet.

Programledaren Parisa Amiri har intervjuat kända och okända unga killar i serien.

– Jag har säkert ägnat tusentals timmar åt #metoo. Delat erfarenheter, stöttat och lyssnat. Men bara tillsammans med andra tjejer. Jag har fortfarande ingen aning om vad killar tänker om det här, konstaterar hon i seriens första avsnitt.

Komikern Daniel Hallberg gör en reflektion som är rätt talande för hur den manliga delen av befolkningen upplevde den gångna hösten.

– Det var ganska många killkompisar som inte kände igen bilden, men typ alla tjejkompisar kunde bekräfta att så här ligger det till. Det var helt sjukt, som att det fanns en stor sanning som halva befolkningen kände till men som det aldrig pratas om.

Äntligen talas det mer öppet om denna sanning, och om beteenden som omgivningen tidigare ofta har viftat bort eller sett mellan fingrarna på. Kraften i alla upprop och vittnesmål har också fått både män och kvinnor att rannsaka sitt eget beteende gentemot andra.

Att #MeToo-debatten lever kvar visade också världsstjärnan Janet Jackson när hon i går som första svarta sångerska tog emot Billboard Icon Awards på den amerikanska Billboard-galan. Efter att ha gjort ett medley på flera av sina hitlåtar höll hon ett tacktal inför publiken.

– Nu har kvinnor äntligen gjort det klart att de inte längre kan bli kontrollerade, manipulerade eller utsatta för övergrepp. Jag står tillsammans med de kvinnorna, sade Jackson.

Det var ord med en tydlig klangbotten. För fjorton år sedan störtdök Janet Jacksons exceptionella karriär. Orsaken var hennes uppträdande med artistkollegan Justin Timberlake på Super Bowl, som är USA:s största idrottsevenemang.

Mot slutet av låten skulle Timberlake dra bort någon del i Janet Jacksons överdel men råkade få med sig hela stycket – och lyckades blotta ett bröst på bästa sändningstid. Det gör man inte ostraffat på amerikansk prime time.

Ett misstag hävdade både artister och tv-producenter som fick be om ursäkt och betala höga böter.

Justin Timberlakes karriär fortsatte med framgång.

Janet Jacksons tvärdog.

Det kvinnliga offret fick bära hela skulden och skammen. Är det något vi känner igen från #MeToo-historierna?

Janet Jacksons tal i måndags blev både en comeback och en revansch.

Också det kan man säga är ett steg framåt som kanske inte hade varit möjligt utan stödet från #MeToo-kören av kvinnliga vittnesmål och erfarenheter.