Exit Littorin

Sven Otto Littorin tycks inte ha stått inför något svårt val. Han anger som skäl till sin avgång från arbetsmarknadsministerposten att han måste sätta sina barn, sin fästmö och sig själv först i en situation där privatliv och rollen som hårt påpassad offentlig person inte går ihop.

I valet mellan att stanna kvar i strålkastarljuset med allt vad det innebär av fortsatt närgången bevakning och att skydda främst barnen från journalistisk ”belägring” väljer han det senare. Det är fullt förståeligt. Gränsen går vid barnen.

Det är naturligtvis en avvägningsfråga hur mycket av en ministers civila liv och person som nödvändigtvis ska vikas ut till allmänt beskådande. Och hur mycket till exempel en minister ska tvingas tåla. Littorin var hårt pressad privat. Om det kan anses anses ha påverkat hans arbete som statsråd har det naturligtvis varit av allmänt intresse. I det perspektivet måste man konstatera att granskningen av statsråd och andra offentliga personer med stort ansvar måste fortsätta – och vara rätt så närgången.

Men runt barnen måste sättas en gräns som inte ska överträdas.

 

Klassklyftorna i skolan kommer att fortsätta vidgas

Rika barn får högre betyg och har större framgång i skolan än fattiga barn. Klyftorna i skolan är djupa – och de växer.

Det är ett enkelt – och länge välkänt – samband som som slås fast i den undersökning som Statistiska centralbyrån gjort på uppdrag av Lärarnas Riksförbund. Skolan och undervisningen gynnar systematiskt barn som har välbeställda och högt utbildade föräldrar. Detta trots en politik som i decennier gjort anspråk på att företräda idéer om utjämning och lika chanser på utbildningens område.

Att politiken slagit fel står utom allt tvivel. Efter en årskulls genomgång av ungdomsskolan kan effekten till exempel mätas i rekryteringen till högre utbildning. det är en förkrossande övervikt av ”rika” barn som läser vidare på universitet och högskolor, i synnerhet gäller detta de så kallade prestigeutbildningarna: medicin, odontologi, juridik, vissa ekonomiuutbildningar.

SCB:s undersökning visar att betygsskillnaderna ökat påtagligt under perioden 1990–2008. Det är en tidsrymd inom vilken skolans kommunalisering och friskolesatsningen ryms. Det är också här de främsta förklaringarna till ojämlikheten finns, anser lärarfacket. Det är säker riktigt, framför allt i fråga om den dramatiskt växande friskolesektorn. Här har forskare kunnat konstatera tilltagande segregation och klasskillnader. LIksom forskare tidigare till exempel funnit att flickor från högre tjänstemannahem får högre betyg än vad deras begåvning gett anledning att förvänta medan pojkar från arbetarhem får lägre betyg än vad deras begåvning gett anledning att förvänta.

Den nya undersökningen kommer alltså inte med särskilt mycket nytt.

Men en sak pekar den tydligt på: att splittringen av det svenska skolsystemet  i en allt mer utarmad kommunal skola och en närmast industriellt vinstdrivande friskola har ändrat utbildningsförutsättningarna på ett dramatiskt sätt. Den likvärdiga skolan är mer avlägsen än någonsin och klyftorna kommer att fortsätta att vidgas.

 

 

 

Skydda inte polischefen

Låt oss först slå fast en sak: brottsoffer måste skyddas, särskilt om de har utsatts för sexbrott. Frågan är dock varför åklagaren väljer att hemligstämpla en hel utredning. Åtalet mot Göran Lindberg borde ha lämnats ut.

När en före detta polischef står åtalad för allvarliga brott är offentligheten särskilt viktig. Mediernas granskning garanterar rättssäkerheten. Blotta misstanken att rättssystemet skyddar sina egna måste undanröjas.

Men åklagaren Håkan Roswall vill inte ens kommentera åtalet. Hans attityd innebär sannolikt också att rättegången kommer att hållas bakom stängda dörrar.

Håkan Roswall kunde i stället ha valt att sekretessbelägga de delar av åtalet som lämnar ut brottsoffren och offentliggöra resten.Tidsbrist är inget argument när det handlar om åtal mot en av Sveriges mest kända poliser, före detta polischefen i Uppsala och före detta rektorn för Polishögskolan.

När Göran Lindberg greps var han polisens talesman i jämställdhetsfrågor.

Nu står han åtalad för bland annat grov våldtäkt, tre våldtäkter, förberedelse för våldtäkt på barn samt tio fall av koppleri.

Han borde få möta rätten i en öppen tingsrättsförhandling.

 Eva Franchell

Varning för dyra sommarlån

I en stor reklamkampanj försöker Folkia locka oss att ta sommarlån. Bakom röda vinjetter och beskedliga namn som Lilla folklånet döljer sig en helt vanlig snabblångivare som vill tjäna pengar på folk.

Korta lån är skönare än långa, står det på affischerna. Men om du inte betalar tillbaka direkt riskerar du att få betala nästan tio gånger så mycket. Den effektiva årsräntan på ett litet folklån ligger på 987 procent.

Om lånet sätts om räknas du dessutom som gammal kund och då stiger den effektiva årsräntan till 9 674 procent. 

På Sajten E24 ger Annika Creutzer råd till fattiga semesterfirare. Pantbanken, lönekredit, allt är bättre än att fastna i Folklåne-fällan. Och ja, det finns fler låneföretag och säkert de som är värre. 

Inte en dag för tidigt försöker regeringen nu rensa upp i snabblåneträsket. I går antogs en lagrådsremiss i riksdagen. Det lagförslaget borde ha kommit för länge sedan. 

Eva Franchell

Vad är Netanyahus löfte värt?

Blockaden mot Gaza ska lättas, meddelar den israeliska regeringen på torsdagen. Israel tänker ”liberalisera systemet genom vilket civila varor når Gaza och öka inflödet av av materiel för civila projekt under internationell övervakning”, som det heter i ett uttalande från Benjamin Netanyahu, premiärminister för högerregeringen.

Allt som kan göra livet drägligare för de isolerade invånarna i Gaza som lider brist på det mesta är självfallet ska givetvis ses som en ljusning. Men frågan är vad det israeliska löftet egentligen är värt. Hur stor blir lättnaden? Och vilka varor av de som nu är förbjudna för införsel kommer den israeliska regimen att betrakta som civila?

Ingår byggmaterial, livsviktigt för att åtminstone i någon mån kunna återställa infrastruktur och bostäder efter israeliska räder och bombningar?  Och omvänt mot införsel: blir det möjligt att exportera till exempel frukt och grönsaker från Gaza, varor som skulle generera inkomster?

Israel är idag pressat internationellt efter det militära övervåld som riktades mot den Frihetsflotta som försökte bryta blockaden nyligen. Dagens löfte är i det sammanhanget kanske inte i första hand ägnat att lätta trycket på Gazaborna utan att minska kritiken mot Israel. Huvudsaken är att löftet uttalas. En liten prestigeförlust mot en stor opinionsvinst, kan Netanyahu mycket väl resonera. Utan att sedan mer än marginellt, eller i praktiken inte alls, lätta på den snart fyra år stenhårda blockaden.

Personligt meddelande till Åsa Linderborg

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg har tydligen hävdat i radio att hon tänker stjäla ledarredaktionens TV för att kunna följa fotbolls VM. Detta kommer hon naturligtvis aldrig att lyckas med (ledarredaktionen utklassade som bekant kulturredaktionen i Aftonbladets friskvårdstävling) men i förebyggande syfte vill vi hänvisa till en artikel av Terry Eagleton i The Guardian.

Marxisten Eagleton skriver att där det moderna samhället förnekar män och kvinnor riktig solidaritet blir fotbollen ett substitut. Ett ”opium för folket”, ett begrepp som Linderborg borde vara familjär med:

”Like some austere religous faith, the game determines what you wear, whom you asociate with, what anthems you sing and what shrine of transcendent truth you worship at. Along with television, it is the supreme solution to that age-old dilemma of our political masters: what should we do with them when they’re not working.”

Eagleton avslutar med att konstatera att ingen människa som menar allvar med politisk förändring kan ducka för faktum att fotboll borde förbjudas. Ledarredaktionen uppmanar kulturchefen att fundera över Eagletons analys i relation till sina egna ideologiska utgångspunkter. Tack på förhand. 

Tre sätt att rädda kvinnors liv

För första gången på flera decennier har antalet kvinnor som dör av komplikationer vid graviditet och förlossningar minskat. Precis som New York Times rapporterade tidigare i våras visar detta att det går att göra något åt problemet. I senaste numret av den amerikanska feministiska tidningen MS. Magazine finns en artikel i tre delar om vad som nu behöver göras. Texten går att läsa här

 

Utvisa inte kristna irakier

Europarådet kritiserar Sveriges behandling av kristna irakier. 

Den irakiska staten förmår inte att skydda religiösa minoriteter. I sitt hemland utsätts kristna irakier för förföljelse, hot, misshandel och mord.

Ändå tvångsutvisas kristna irakiska flyktingar från Sverige. Migrationsverket struntar i flyktingarnas religiösa skäl och menar att Irak är säkert nog. Men faktum är att många av de flyktingar som utvisas tvingas på flykt igen. 

I morse berättade P1 Morgon om Riyads öde. Han ska utvisas till Irak trots att han är kristen och har arbetat för den amerikanska armén. Riyads bror mördades och halshöggs och nu fruktar Riyad för sitt eget liv.

Människor ska inte utvisas till ett land där de blir förföljda, förtryckta och riskerar att dö. Moderate Tobias Billström är ansvarig minister, han kan inte gömma sig bakom lagen när det faktiskt är han som kan initiera nya lagar.

Regeringen måste snarast ta de beslut som krävs. Ingen ska utvisas till förföljelse med risk för tortyr och död.

Eva Franchell

 

 

 

Malmström jagar terrorister

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström har varit på studiebesök i Washington. På plats har hon studerat amerikansk terroristjakt och nu vill hon hjälpa till.

Hon vill skicka stora mängder data om européernas bankaffärer till de amerikanska myndigheterna. Informationen ska hämtas från Swift som sköter de internationella transaktionerna i Europa. Informationen kommer att skickas över i bulk, vilket innebär att det inte krävs någon som helst brottsmisstanke för att uppgifterna ska lämnas ut till USA.

USA kommer sedan att kunna lagra alla uppgifter om svenska och europeiska medborgare i fem år.

Enligt Dagens Nyheter kommer Cecilia Malmström dessutom att låta polisen i Europol få ansvar för dataöverföringen till USA. Något som ifrågasätts av flera länder.

Det var inte länge sedan Cecilia Malmström som ny kommissionär bedyrade att hon värnade om medborgarnas integritet. Nu springer hon amerikanernas ärenden och planerar att skicka oskyldiga personers bankuppgifter över Atlanten.

EU-parlamentet underkände det första Swift-avtalet. Nu hoppas Cecilia Malmström att frågan kan tas upp igen i juli.

Eva Franchell

Ingen allsång i Rinkeby

Efter upploppen i Stockholmsförorten Rinkeby gjorde kristdemokraten Mats Odell och de båda folkpartisterna Nyamko Sabuni och Jan Björklund i dag ett blixtbesök för att överblicka situationen.

Enligt Björklund, som tycks ha tagit befälet, var syftet ”dels att informera sig, dels att visa Rinkebyborna sitt stöd”.

Någon repris på Birgit Friggebos allsång ”We shall over come” blev det dock inte.

Ingvar Persson

Sida 176 av 216