”Skärbräda i massiv, svenskodlad ek. Helstav. Skärbrädan är behandlad med hård-vaxolja i dubbla lager och prydd med Morbergs emblem. Begränsad upplaga. Mått 35x70X6 cm, vikt 10 kg (premium).”

Så där beskriver Åhléns den skärbräda ur Per Morbergs kökskollektion som man saluför i sina varuhus.

Den tio kilo tunga ekbrädan kostar 3 995 kronor och har under dagen blivit något av en viral hit. Alla sprider länken till varan och skrattar gott. Vad sjukt att någon säljer en skärbräda för fyra papp!

På lite mer stilfulla köksinredningsbutiker som Cordon-Bleu, NK och Svenskt Tenn – vars sajter inte är lika lättillgänliga som Åhléns – saluförs brädor i samma prisklass. Och folk köper brädorna. Inbilla er inget annat.

Och det där säger något väsentligt om vilket sorts land Sverige blivit.

Här finns det 147 miljardärer, enligt tidningen Veckans affärer. Det är åtta fler än 2013 och en fördubbling på tio år. Tillsammans har de en samlad förmögenhet på 1 120 miljarder.
I Sverige är vi duktiga på att producera rikedom. Sverige har fler dollarmiljardärer per capita än USA, trots att de ekonomiska klyftorna generellt är större i Amerika. På 20 år har den rikaste promillen i Sverige tredubblat sin andel av landet samlade inkomster, enligt The World Top Income Database.

Politiskt har utvecklingen understötts av slopade gåvo- och arvsskatter. Bolagsskatten har sänkts. Fastighetsskatten har avskaffats. Även inkomstskattesänkningar spelar in. Sedan millennieskiftet har de svenska skatterna sänkts med svindlande 248 miljarder kronor.

I andra änden rapporteras det att Sverige är ett av de rika länder där klyftorna ökar som snabbast och där andelen fattiga ökar som mest. Jobbskatteavdrag har betalats – fem gånger om – genom sänkt arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring och föräldraförsäkring.

Fattigdomen bland sjuka och arbetslösa har ökat dramatiskt på tio år. 2003 klassades drygt 9 procent av landets arbetslösa och sjuka som fattiga. I förrfjol, 2013, var motsvarande siffra drygt 33 procent. Detta enligt Statistiska centralbyråns senaste statistik.

Det innebär att de varje månad har en inkomst under 11 300 kronor, 60 procent av en svensk medianinkomst.
Den kraftigaste fattigdomsökningen skedde strax efter att Fredrik Reinfeldts borgerliga koalition vann regeringsmakten 2006.  Över 86 000 människor har kastats ut från sjukförsäkringen, inte för att de blivit friska utan för att deras dagar är slut.

Just nu pratar vi mycket om de människor på flykt som kommer till vårt land och hur det ska påverka vår välfärd. De som pratar mest om denna oro tycks vara människor som fram till i fjol var måttligt intresserade av vår välfärd. Skattesänkningarna smakade väl lite för gott, kanske.

Men någonstans kan jag känna att om vi fortfarande bor i ett land där människor har råd att köpa skärbrädor för 4 000:- på folkliga Åhléns bör det inte vara omöjligt att hitta resurser till en fungerande och inkluderande välfärdsstat.

Bortom rosémingel, dj-battles och lobbyister som delar ut flygblad har det faktiskt hänt en hel del saker under den här veckan. Saker som borde kunna få plats i ett partiledartal eller som skulle kunna ligga till grund för ett politiskt förslag.

Vi har tittat närmare på veckans nyhetsflöde och hittat sju saker som Fredrik Reinfeldt inte kommer prata om kväll.

OECD: Löneklyftor är här för att stanna

De senaste 20 åren har skillnaden mellan hög- och låginkomsttagare vuxit i de 34 OECD-länderna. Inkomsterna för dem med högst lön ökade i genomsnitt 0,6 procent mer varje år, än för dem med lägst lön,

Majoritet av kvinnor riskerar fattigpension

Räknat på genomsnittligt utbetalt bostadstillägg, som är cirka 2 400 kronor, blir det 10 281 kronor för en ogift garantipensionär. En av fem kvinnor i gruppen kommer enligt prognoserna inte upp i en så hög allmän pension. För dem gör alltså ett helt yrkesliv i princip ingen skillnad alls vad gäller nivån på den allmänna pensionen.
Ett annat alarmerande faktum är att både män och kvinnor med relativt många yrkesår spås få så låg pension vid 65 års ålder att de kvalificerar sig för ”fattigpension”.

Fler sjuka tvingas ta ålderspension

Sjuka riskerar i allt högre grad att ta ut sin ålderspension i förtid. Orsaken är de hårdare sjukreglerna som regeringen införde 2008, visar ny forskning. Det innebär att en redan låg pension blir ännu lägre.

Fysiskt tunga jobb förkortar arbetslivet

För människor med fysiskt tunga arbeten förkortas arbetslivet med upp till fem år av förtidspensioneringar och dödsfall. För civilingenjörer, högskolelärare och personer i chefsställning förkortas arbetslivet knappast alls.

Pensioner progressiva – åt andra hållet

Höginkomsttagare överkompenseras medan deltidsarbete missgynnas i de stora tjänstepensionssystemen. Med lika stor pensionsavgift på alla inkomster skulle miljarder föras över till låginkomsttagare och kvinnor.

Jämställdhetsfråga från 80-talet ännu aktuell

1987 arbetade 45 procent av alla kvinnor deltid. Förra året var andelen 30 procent. Bland män har andelen deltidsarbetande ökat från 6 till 11 procent under samma tid. Att kvinnor i högre grad än män har arbetat deltid är en orsak till att kvinnor i snitt under 2012 hade 66 procent lägre pension än män.

Var femte papperslös nekas vård

Läkare i världen har intervjuat 106 papperslösa och deras anhöriga om deras kontakter med svensk sjukvård sedan den nya lagen om vård för papperslösa trädde i kraft den första juli förra året. Intervjuerna visar att långt ifrån alla har fått den vård de har rätt till enligt lagen. En femtedel av patienterna har nekats vård trots att de har haft rätt till den.

Så har debatten om de växande klyftorna i det svenska samhället blossat upp igen. Dagens Nyheter slår fast att ojämlikhet inte är regeringens fel, och Svenska Dagbladet tycker inte att riktiga borgerliga politiker borde skämmas för att klyftorna ökar. Redaktionen tittar antagligen på reprisen av Downton Abbey.

Det är egentligen häpnadsväckande hur mycket rabalder en obetydlig minister och en före detta statssekreterare kan ställa till.

Karin Pettersson gör i alla fall mos av Ullenhag och Hamilton i dag. Läs det om ni inte redan har gjort det.

Dessutom kan jag inte låta bli att påminna om ett litet blogginlägg jag gjorde när rapporterna från OECD och Finanspolitiska rådet kom för några veckor sedan. Det kan vara värt en omläsning, om inte annat så för de eleganta diagrammens skull.

Ingvar Persson

Våra kollegor på Aftonbladets nyhetsredaktion presenterar mycket intressanta uppgifter om svenska folkets syn på inkomstklyftor, rikedom och fattigdom i dag.

Vi tycker att klyftan mellan rik och fattig ska minska, men samtidigt är klyftorna mycket, mycket större än vad vi tror.

Se även den här mycket pedagogiska filmen:

Här är förresten några ledartexter som vi skrivit den senaste tiden och som handlar om just det som skildras i filmen ovan:

• Reinfeldt är blind inför den nya Sverigebilden
• Därför hatar Reinfeldt att prata jämlikhet
• Sverige måste bli mer jämlikt
• Segregationen är politikens mål

Daniel Swedin

Ny undersökning om upploppen i Stockholms förorter från Demoskop:

En undersökning som Demoskop genomfört den senaste veckan (23-27 maj) visar att en majoritet (69%) anser att satsningar på skola och utbildning är den viktigaste åtgärden för att förhindra händelser som i Husby . Därefter följer dialog med de boende (60%) och satsningar på fritidsgårdar och annan ungdomsverksamhet (57%)

Daniel Swedin