Är det verkligen enighet skolan behöver just nu

Stefan Löfven får beröm av PJ Anders Linder på Svenska Dagbladets ledarsida. Löfven anses ha hållit tillbaka kritiken mot Jan Björklund när han häromdagen ställde krav på mer resurser till skolan.

Om jag förstår Linder rätt tror han inte mycket på politiska löften om att snabbt vända de fallande resultaten i skolan.

Svenskan har förstås rätt i att skolan knappast behöver mer politisk pajkastning, även om det är ett av de märkligaste argument jag har hört för att försvara Jan Björklund. Just han har ju ägnat de senaste femton åren åt att gräla med allt och alla. Oftast har det gått ut över skolan.

Frågan är dock om det är återhållsamhet skoldebatten egentligen behöver, eller en ordentlig dos självkritik vore mer passande. Både socialdemokrater, folkpartister och ledarskribenter måste nämligen erkänna att vi under drygt 20 års tid låtit tanken på en gemensam och rättvis skola med goda resurser för alla barn förfalla.

Visst, några har fått valfrihet i stället och andra har kunnat tjäna stora pengar. Frågan är om det är värt priset?

Knappast för de barn som om någon månad kommer att lämna grundskolan utan fullständiga betyg.

Ingvar Persson