Män som inget förstår

Män förstår inte vad de gör.

Är det så man ska tolka Solna tingsrätt när de friar rumptafsaren på Brommaplans tunnelbanestation?

Historien är i korthet följande: Våren 2009 står en kvinna i spärren på tunnelbanestationen i västra Stockholm. Hon pratar med en bekant i luckan när den berusade mannen kommer bakifrån och tar tag i hennes rumpa. Han klämmer en gång till och när kvinnan vänder sig om säger han något som kan vara ”lilla gumman”.

Kvinnan blir rasande, det kan man se på bilderna från övervakningskameran. 

I tingsrätten hävdar mannen att han ville att kvinnan skulle flytta sig. Tingsrätten går på mannens historia och anser att hans uppsåt var att flytta på kvinnan. Att han därmed ofredade henne sexuellt var däremot helt utan uppsåt. Tingsrätten menar alltså att när en man ofredar en kvinna förstår han inte att det är det han gör. 

Men när blev dumheten en juridiskt hållbar ursäkt?

Debatten om ofredande går vidare. Läs till exempel Oisin Cantwells blogg om den friande domen

Eva Franchell