Välfärdens framtid avgörs av personalpolitiken. Sjukhusen skakas nu om i grunden av vårdarbetare som tågar ut från sin arbetsplats, och i värsta fall sitt yrke. Monumentbygget, rymdskeppssjukhuset Nya Karolinska, lyckas inte ens behålla Sveriges mest högspecialiserade personal. Varje politiskt förslag på området bränns. Den nya idén, att undersköterskor ska få yrkesskyddade titlar, är tyvärr ytligt fulspackel på en djupare spricka.

Fråga en undersköterska: Hur byter man en blöja på en rullstolsburen? Hur hjälper man någon att ta dö? Hon kommer att ha ett svar. Men inte på grund av hennes examen. Hennes utbildning är inte formaliserad, det finns inget yrkesprov. Det är Sveriges vanligaste jobb, men ingen vet vad titeln betyder. Drygt 180 000 undersköterskor går ändå till jobbet varje dag och håller välfärden igång.

Enda landet i Norden

Fackförbundet Kommunal har kampanjat hårt för en legitimation till undersköterskor, främst i statushöjande syfte. I går mottog socialminister Lena Hallengren (S) en utredning om frågan, och lobbyarbetet verkar ha gett frukt. Man föreslår att undersköterska blir en skyddad titel med en ny examen. Sverige sticker ut som det enda nordiska land med så luddiga konturer kring vårt vanligaste yrke. Danmark, Finland och Norge har alla legitimation eller motsvarande.

Fråga en undersköterska: Hur lever man ett liv på delade turer, deltid och fattigpension?

Sverige avviker även på andra sätt mot de nordiska länderna, som i princip ensamt land med konceptet delade turer, enligt enkätstudien Nordcare. En delad tur kan innebära jobb från 07 till 11, obetald rast mitt på dagen och fortsatt arbete klockan 17 till 21. Lön för åtta timmar, en skitlön såklart. Lägg till varannan helg ovanpå det.

Det är ett vedervärdigt sätt att schemalägga en människa som vill leva ett liv. Hämta-lämna på förskolan? Glöm det.

Det är inte svårt att förstå att hälften av de som arbetar i svensk äldreomsorg allvarligt överväger att sluta. En betydande högre andel än i våra nordiska grannländer, enligt Nordcare-rapporten. Författarna menar att det till stor del beror på arbetstiderna.

Gammal sossepolitik är svaret

Kommer en skyddad titel ändra på det här? Såklart inte. Det är bara bättre arbetsvillkor som kan. Och det kommer kräva pengar. Däremot är det ett bra steg på vägen mot ordning och reda i utbildningen. Såklart inte kompetenskraven kan vara så otydliga att de knappt existerar. I en tid då arbetsgivare hej vilt blandar yrkesroller, som senast på Danderyds sjukhus där underläkarna beordrats att täcka sjuksköterskornas tomma rader, känns det tryggt med lite uppsträckning i kompetensleden.

Men regeringens personalpolitik kan inte stanna här. Bristen på undersköterskor, sjuksköterskor och läkare står i direkt koppling till schemaläggning och arbetsmiljö. Och där fallerar regioner och kommuner gång på gång. Framtidens välfärd är hotad, det är dags att ansvaret lyfts på högre politisk nivå. Tur då är väl att Hallengren företräder ett parti vars hela existens är byggd på lösningen: Arbetsvillkor, arbetsvillkor, arbetsvillkor.

Fanny Nilsson

Krisen inom Stockholms barnsjukvård förvärras. 

Moderata sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt fortsätter att dra ner på barnens vård. I går beslutade landstinget om ett nytt avtal för de barnmedicinska mottagningarna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.  

Oppositionen anser att mottagningarna borde få sju miljoner mer. Totalt behövs ytterligare 100 miljoner kronor inom barnsjukvården. 

Men Filippa Reinfeldt sänkte hellre skatten än satsade på barnen. Och hennes nedrustning fortsätter trots att Lex Maria-anmälningarna borde tala sitt tydliga språk:

Tonåring med missad hjärntumör.

4-årig flicka får feldosering av medicin.

En nyfödd tvillingsyster får feldosering.

En 4-årig pojke får en överdos morfin.

Antalet Lex Maria-anmälningar mot Astrid Lindgrens barnsjukhus ökar för varje år. Härom dagen anmäldes sjukhuset av ett föräldrapar. Deras ettåriga dotter dog i sviterna av en lunginflammation som inte följdes upp. Uppräkningen av misstag, stress och slarv bara fortsätter på sjukhusets egen hemsida:

Nyfödd flicka felbehandlad på grund av dålig journalföring.

En fyra månader gammal flicka får feldosering.

Hela datasystemet klappar ihop under ett dygn. 

Listan kan göras ännu längre. Personalen på Astrid Lindgrens sjukhus har minskat, personalomsättningen är stor och tjänster har inte återbesatts. Nyutbildade sjuksköterskor och undersköterskor utan specialistkompetens tar hand om svårt sjuka barn. Journalsystemet fungerar inte. Det handlar om en organisation som går på fälgarna.

Men med Filippa Reinfeldts politik blir det ytterligare effektiviseringskrav på samtliga avdelningar. 

Personalen på Astrid Lindgrens barnsjukhus måste få en chans att ta sig ur den onda cirkeln av stress, felbehandlingar och misstag. Sjukhuset behöver ökade anslag för barnens skull.

Eva Franchell

I Sverige dör de lågutbildade i sjukdomar som hade kunnat behandlas, rapporterar Socialstyrelsen i dag.
Dödstalen i behandlingsbara sjukdomar är tre gånger så höga för lågutbildade som för högutbildade.
Mycket hade gått att behandla med förebyggande vård. Patienterna vill gärna diskutera sina levnadsvanor när de kommer till vårdcentralen, men där har man inte tid.
I besparingstider kan man tycka att sjukvården skulle tjäna på mer förebyggande hälsovård.
Men i stället väljer landstingen att dra ner på ambulansfärder, sjukhusbesök och snabbare vårdrådgivning. I dag skriver jag om den orättvisa vården. Som alltid finns det en gräddfil för dem som kan betala.

Eva Franchell