Äntligen blev det helg vilket innebar finbesök från Stockholm. Gry och Alex skulle göra Alpernadebut. Vi har åkt backe upp och backe ner.

Haft otaliga fotosejourer- ”Oj, vad högt det är nu!”. ”Tror du man ser på bilden att vi är högre än Kebnekajse nu?”.

Rätt svårslagen utsikt ändå!

Första kvällen blev det middag på mitt stahak nämligen pizzerian Fer a Cheval. Om du ska äta här rekommenderar jag dig att boka på övervåningen. För lite stillsammare middag är det i bottenvåningen du ska sitta. Här är mycket att titta på. Afterskin blandas på ett skönt sätt med middagsgästerna. Lokalaförmågar blandas med fräsiga turister.

Här beställer du kycklingsalladen eller Tandoripizzan. Kalven är inte dum den heller. Mest poppis på vårt bord? En pasta med skrämmande mycket vitlök. Nästan så vi skämdes. Men gott var det!

)

Kanske inte riktigt samma uppståndelse när Lovisas Värld checkar in på Mandarin Oriental i Paris. Men nästan. Snudd på.

Det där med att gå i butiker när man är på skidort är inte riktigt min grej. Jag är nöjd med såväl långkallingar som goggles och min skidmundering. Men det finns ett ställe. En liten butik där jag totalt tappar omdömet! Det är på La Chaumière- ostbutiken. På flera kilometers avstånd börjar det vattnas i munnen. Väl inne i butiken låter jag näsan domna av innan jag långsamt närmar mig ostdisken. Sing Hallelujah! Jag står där länge, släpper fram folk som står bakom och köar. Tillslut bestämmer jag mig. Tittar på mina ynka slantar i plånkan. Det här stället är värre än det största bankrånet. Men så värt det.

En minibit Tryffelbrie och några torkade köttbitar senare går jag därifrån. Så lycklig. Fast med lite ångest. Men det är så värt det. Väl hemma får alla smaka. Men det måste ätas med andakt. Annars får man flytta ut.

  bilder lånade från Viceroy NYC

Det är inte bara i Stockholm som våren gör sig påmind. Första tecknet i New York att våren är påväg är när alla rooftops öppnar upp. Hotel Peninsulas takterrass har länge varit ett hett stopp för alla turister. Men! That’s so last season. I år är det taket på hajpade hotellet Viceroy New York som gäller.

På 29:onde våningen hittar du ”The Roof” som trots den lyxiga känslan håller en schysst prisnivå. Antingen bokar du ett bord eller så tittar du bara förbi. Vilket alternativ du än väljer så ska The Roof garanterat vara med på din checklista.

Behöver du en energikick i backen? Då tycker jag du ska sladda in på ICECUBE som ligger mitt i backen, precis under Ruinetten. Här serveras riktigt bra varm choklad men också helt okej hamburgare. Är du sugen på en shotsskida så serveras det också. Kanske kan jag glädja den som är Instagram-beroende med att det även finns gratis wifi i den här lilla kjorren. Dessutom har du bästa utsikten över hela Verbier och alla paragliders startfält.

Glömde ju att säga att det finns en DJ på plats varje dag för de senaste hitsen.

)

Häng med mig till Verbiers högsta topp- Mt Fort!

Det är skidprövardagar i Verbier! Det innebär att man får testa alla skidor inför nästa säsong. En jättebra grej om du frågar mig. För visst är det svårt att köpa skidor som du aldrig har testat!? Trenden med breda skidor håller i sig. Personligen älskar jag att åka fort och har därför bestämt mig för att överge mina allroundskidor och istället satsa på två par skidor; ett par för racing och ett par för offpiste.

Är du i krokarna så hittar du alla skidor för säsong 2015 vid Ruinetten.

Precis vid huvudliften Medran hittar du lilla kiosken Michellod. Det här är i särklass det bästa smörgåshaket i Verbier. Det härligaste jag vet är att köpa med en pain pailasse och en dricka, för att sedan när det är lunchdags, gräva en liten grop i solen och avnjuta min picknick.

Kycklingcurry smörgåsen eller den med mozarella och tomat går inte av för hackor. Vill du riktigt lyxa till det kan du komplettera din måltid med en Twix.

Bättre än alla restauranger i världen!

Efter en hård dag i pisten intas ett bättre horisontalläge! Den här eftermiddagen på Chez Dany. Chez Dany ligger mitt i backen och är ett populärt lunchstop. Hit kan du även knata på kvällen för middag och pulkarace ner till byn. Ofta är borden fullbokade. Men om du slinker inom så brukar det lösa sig. Det bästa är om man kommer runt två rycket då de flesta redan har avslutat sin lunch.

Eller så gör du som vi- intar Verbiers bästa solstol och känner lugnet! Även om min solstol inte ser hellugn ut med tanke på hur mycket den sviktar. La vie est belle!