Jag vet inte hur många ni är som tittar på tv-serien 24 med den sorgsna hjälten Jack Bauer i huvudrollen. Just nu pågår åttonde säsongen (TV 400, söndagar kl 20) i denna adrenalinpumpande stresshjältesaga.

Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att för varje avsnitt man ser desto värre står det till med Jack Bauer. Förlorar han inte sin familj så blir han torterad i två år av kineserna, småtorterad mest hela tiden av den brokiga samlingen bovar som brukar bestå av ryssar, arga araber och någon maktfullkomlig republikan i det egna fosterlandet eller så blir han sviken av kvinnor han älskar. Sedan ska vi inte glömma bort när han går undercover och blir heroinberoende heller.

Jag har sett alla säsongerna två, tre varv och kommer på mig själv att i varje avsnitt säga frasen ”Stackars Jack” minst tre gånger. Och det blir många ”Stackars Jack” med tanke på att varje säsong innehåller 24 avsnitt.

På något sätt känns det ju som att Ulf Lundells gamla dänga ”Stackars Jack” låg före sin tid och specialskrevs med tanke på den i framtiden kommande Jack Bauer istället för den Jack som man tror att låten handlar om (kille som var tuff och haschade, bodde i röd stuga i Vita Bergen, drack lite för många pavor rödtjut och hamnade slutligen på en parkbänk och inmundigade alla preparat som tänkas kan).

Men det är den låten jag sjunger för mig själv efter precis varje 24-avnitt helt enkelt. (För övrigt en låt som jag i tonåren hade som partytrick – jag kan nämligen sjunga exakt som Ulf Lundell i just denna).