På kvällspasset firar jag med Pete Doherty-hatt då denna veckan även kallas The Libertines-återföreningsveckan. Grej man önskar att man skulle göra i helgen (i stället för att tömma ett vindsförråd och tvångsslänga allt man äger): Gå på Reading- eller Leeds-festivalen och lyssna på ”Up the bracket” exempelvis.

Den stora lyckan: att få se Carl Barât och Pete Doherty i samma rum, ja till och med kramas efter sex års hat.

Den stora besvikelsen: att Pete Doherty fortfarande inte har gått till tandläkaren och fått en välbehövlig tandblekning.