Kommer till jobbet klockan tre. Inser att ”morgonen” (det vill säga tiden från jag vaknade klockan 12.15 och framåt) är lite som i ett töcken. Misstänker demens, men rycker på axlarna då jag ändå verkar ha så många andra krämpor. Kan ju till och med vara skönt att glömma bort dem emellanåt.

Det slår mig att jag inte kan komma ihåg om jag tog på mig deodorant eller ej. Blir deprimerad och frågar min bordskamrat Jon om han råkar ha någon roll on med sig. 

Han tar upp sin trevliga portfölj och plockar fram inte färre än två olika deodoranter. Vi sniffar ett tag för att utröna vilken som doftar minst herr. 

Den som vann omröstningen rollades på inne på jobbtoan. 

Så var man redo för att göra tidning igen.