Förr gick jag till frisören kanske en gång varannan månad. Sedan kanske ett år tillbaka sitter jag i den där frisörstolen en gång i månaden. 

Jag kan heller aldrig bara klippa topparna – det blir alltid minst fem centimeter, oftast mer.

För ett år sedan hade jag midjelångt hår. 

I dag klippte jag det till axlarna.

Det värsta: Jag ekonomiklippte min lugg. Tänkte att jag ska vara i New York om ett par veckor och då måste luggen vara helt perfekt så när frisören skulle börja föna håret, bad jag henne klippa av en halv centimeter till så jag är ful nu, men kommer att vara het när jag sätter foten på Manhattan.

När jag skriver ful – så menar jag JÄTTEFUL. Som ett lite lätt underbegåvat barn som hittat en sax och gått loss.

Herregud – i september kommer jag väl ha samma frisyr som Maud Olofsson? Köper knälånga kjolar i en bjärt kornblå nyans. Råsiden? Någon härlig sjal att svepa om axlarna? Syrenlila, va?