Tänkte att det skulle vara lite gott att smula på lite färsk mozzarella på min pizza som står i ugnen nu. Tappade konceptet och slängde på hela osten. Det är nog nyttigt.

Kalla mig naiv, men jag har alltid trott att Sverige i största möjliga mån har varit förskonat mot riktig white trash. När jag har hamnat i ett avsnitt av Ricky Lake eller liknande så har jag alltid tänkt: ”Vilka idioter de har i USA, tur att vi svenskar inte är så sjukt bonniga”. Nog för att jag är uppvuxen i en by full med riktiga white trash och gått i skolan med många av dessa exemplar så trodde jag nog ändå att det kanske var något i vattnet som gjorde dem så sjukt blåsta.

Döm om min förvåning när jag helt plötsligt har börjat följa tv-program som Grannfejden och Ensam mamma söker… och inser att det vimlar av white trash i hela landet. Det är fullkomligt absurt – särskilt i Grannfejden – hur fok uppför sig. De kan inte diskutera, lägga gamla förorätter åt sidan för ens en sekund eller försöka se utanför sina små liv överhuvudtaget. Jag trodde först att programmet var arrangerat då det verkade betydligt mer rimligt än att det i verkligheten skulle finnas sådana vuxna människor.

Jag påstår inte att man måste ha universitetsexamen och allmänbildning för att få lov att existera, men det som slår mig är hur människor som är vuxna kan visa prov på sådan trångsynthet, agressivitet och avsaknad av sunt förnuft. De egenskaperna kan väl faktiskt vem som helst skaffa sig oberoende av inkomst och utbildning?

Så jag får ta tillbaka det där om att USA skulle vara bonnigare – den svenska white trashen höll bara låg profil fram tills den dagen då deras favorit-tv-kanal kom hem till dem med kameran.

Min favoriträtt just nu (det brukar gå i perioder) är Caesarsallad med kycklingfilé. Nu brukar jag inte orka stå och slänga ihop min egen caesardressing utan köper istället Icas egna färdiga blandning. Den finns bland all annan sallad i kyldisken och är förpackad med romansallad och isbergssallad (jag hade hellre sett att det bara var romansallad i men det är väl för dyrt), en påse med goda krutonger, en påse med dressing och slutligen en påse med riven parmesan (nåja, en billigare form av ost som smakar likt parmesan). Sedan blandar man själv alla ingredienser i en salladsskål eller på ett stort fat. Till det brukar jag steka en hel, tinad kycklingfilé med salt och peppar (c:a 7,5 min på varje sida) och om jag lyxar till det ordentligt åker det i ett paket knaperstekt bacon i små bitar också. I love!

Jag såg just det sista avsnittet av Mia och Klara. Damn, vad jag har fnissat i åtta veckor. Jag bara önskar att det fanns minst åtta avsnitt till. Jag älskar white trashmorsan Tabita, de bitchiga butiksbiträdena och hårfrisörskan Gulletussan. Men mest av allt älskar jag när Mia och Klara spelar ”sig själva” och ältar helt sjuka saker. Om ni av någon outgrundlig anledning har missat denna serie så bör ni genast kolla upp svt-repriser eller titta på avsnitten här.

Jag har under ett tag funderat över vad koriander egentligen heter på engelska. Förr trodde jag att man sa coriander men de senaste åren känns det som att alla säger cilantro. Jag ville ta reda på vilket som var rätt. Det visade sig såklart att både coriander och cilantro var lika korrekt. Dessutom såg jag att det fanns en massa grupper på internet för de som älskar eller hatar koriander. Tydligen brukar folk antingen känna det ena eller det andra. Själv bryr jag mig inte så mycket om koriander. Det känns liksom… grönt. Varken mer eller mindre. Vad säger det om mig? (Och för övrigt så är jag mycket vetgirig och googlar de mest vansinniga/onödiga saker).

Nänä då. Jag är ingen författare. Jag saknar inspiration och är urkass. Kanske ska börja jobba som skitgubbe – en sån där som spolar skit. Det känns som att det är mitt kall just nu. Dessutom känner jag mig krasslig och när jag känner mig krasslig är det mest synd om mig vilket gör att jag måste klippa alla relationer med folk eftersom de annars kommer att inse vilken jobbig vän jag är. En ensam skitgubbe. Det är jag idag.

Dagens skratt går till tv4:s politiska reporter Anders Pihlblad och statssekreteraren Ulrica Schenströms hångel på hornstullsbaren Judit & Bertil igår kväll. Jag bara älskar hur tv4 försöker stå på sig att Pihlblad enbart har en professionell relation till Schenström och undertrycker hur viktigt det är för deras reportrar att ha en bra kontakt med politiker. Kanske Pihlblad misstolkade just det där med bra kontakt när han satte handen på statssekreterarens skinka och stoppade in sin tunga i hennes mun. Jag funderar på hur packade de var. Jag menar, om det nu stämmer att de absolut inte är involverade i varandra men ändå sitter och hånglar så borde de ju (med tanke på deras tämligen delikata tjänster) varit berusade bortom allt vett och sans. Ibland är politiska nyheter det finaste som finns.

Igår kväll satt jag framför datorn med ett obeskrivligt junkfoodsug och surfade på amerikanska fastfoodkedjor. Jag gick in på säkert femtio skräpmatssajter, tittade på menyerna och bara: ”åhh, jag döööör, bakad potatis som sideorder!”. Sedan gick jag ut i köket, åt en jalapeño och gick sedan och lade mig. Sad.

Min mamma är en smått excentrisk kvinna när det kommer till färgval. Hon är så att säga besatt av färgen lila. När hon är ute och shoppar kommer hon hem med enbart lila kläder, alla små detaljer i huset är lila och till och med sminkmässigt går det lätt att se vilket som är favoritfärgen. Det positiva med hennes purple junkiness är att det är urlätt att köpa presenter till henne. Hon blir liksom glad för vilket skit som helst, bara det är lila. På det sättet kan man köpa allt från små fula tvålar med lavendellukt till tjusiga dukar i mörklila och snygga tröjor. När jag slängde en blick på gatan fick jag syn på den här lastbilen. Om jag hade sagt till henne nu att hon skulle säga upp sig från sitt arbete på akuten och börja köra lastbil genom Europa så är det faktiskt mycket möjligt att hon skulle gå med på det. Så omtöcknat är hennes omdöme när det gäller färgen lila. Kanske en julklapp, mamma? Ska jag gå ner på gatan och börja köpslå?

Jag sitter här och undrar vad som är fel på mig och min hud. Jag är torr som fnöske. Skulle någon tända en tändsticka inom fem meters radie från min kropp så skulle man få en jäkla brasa. Jag har tagit till varenda tips som existerar men ändå känns det som om jag är fast i för lite mängd hud.

Jag har slutat att duscha varje dag (förr duschade jag jämt men det fungerade varken tidsmässigt eller uttorkningsmässigt efter ett tag). När jag väl duschar så avslutar jag med en helinsmörjning av babyolja (och inga blyga mängder här). Babyolja ska binda fukt tio gånger bättre än lotion och det har i alla fall hjälpt lite.

Sedan har jag slutat att sminka mig varje dag efter en period då jag gick runt och såg ut som en skräcködla i fejjan tills jag fick en remiss till Karolinskas hudmottagning och det konstaterade att jag led av en svår form av perioral dermatit (vilket är en hudsjukdom som oftast drabbar yngre kvinnor och ger små prickar/ekem i ansiktet och kan dämpas med månadslånga kurer med Tetracyklin (antibiotika)). Jag följer läkarens råd i den mån det fungerar (och ja, när jag ska gå ut så sminkar jag mig, men inte när jag bara ska ta en kaffe med kompisar en söndag, jag använder bara apotekets fuktkräm och tillsätter inga andra saker i mitt ansikte).

Utöver detta så tillkommer sprickor i mungiporna (inte herpes) som jag duttar vectavir på för dess smärtlindrande effekt. Till läpparna använder jag idominsalva eller oljebaserade läpprylar från apoteket. Sedan har vi händerna som jag försöker att undvika att komma i kontakt med diskmedel och som jag smörjer in med handkräm. Värst idag är de torra armbågarna. I morse kände jag stark smärta från båda armbågarna och tittade mig i spegeln och såg att det blödde från båda på grund av alltför torr hud. Jag fick kleta ner armbågarna i rikliga mängder babyolja som jag lät sitta kvar. Sedan gick jag omkring med oljefläckar på tröjan (ungefär som svettringar men på fel plats så att säga – som om jag hade generande svettningar på just armbågarna).

Det konstiga är ju att jag varken är rödlätt (för jag har någon vag fördom att rödhåriga har känligare hy – eller är det bara solen som är problemas för dem?) eller ovanligt ljus för att vara svensk. Jag har svennefärger – pepparkaka på kropp och vitt hår på sommaren och likblek kropp och mörkblont hår på vintern. Men jag måste vara Sveriges torraste person just nu och jag behöver hjälp!

Om någon är bra på hudvård tar jag med glädje emot era tips!