Men herregud! Fick hela Buffy the Vampire Slayer-boxen av min kille i julklapp. Det råkar ju vara min all time favoritserie i precis hela världen. Istället för att streama hit och dit och drömma om tiden före den första april 2009 så har jag nu hela härligheten i en enda box i fin kvalitet. Bra – nu vet jag vad jag ska göra resten av julledigheten. *dör av lycka*
I förmiddags sprang jag omkring i stan – NK och Åhléns. Som tur var var det inga andra människor där så det var rakt igenom en härlig upplevelse. Stannade till i en Apple-butik och föreställde mig att någon kom på besök från 1991 och och såg datorerna och bara: ”Ah! Framtiden är galen! Har ni aluminiumkläder också?”. Min kille köpte sedan Iittalas nya champagneglas som för tankarna till dekadenta fester på trettiotalet. Har alltid föredragit coupe framför flûte om vi nu ska snacka champagneglaslingo.
Sedan åt jag för mycket lunch.
Nu: resväska nerburen från vinden och julpackning pågår för fullt. Imorgon åker jag till Skåne och har lyckats sno det mobila bredbandet så jag slipper betala internet på tåget.
Okej – chocken över att Brittany Murphy har dött kan jag inte ens ta in! Jag fullkomligt avgudade henne i Girl, Interrupted! Tydligen dog hon av hjärtstillestånd i morse L.A-tid. Hon har ju varit ute på hal is länge med droger och det blev antagligen inte bättre efter att hon gifte sig med manusförfattaren Simon Monjack. Han kollapsade ju själv i slutet av november på ett flygplan och fick panikköras till sjukhus.
Drugs don’t work (och gud vad jag vet att Perez Hilton kommer att skriva exakt samma sak snart!).
Jag älskar Annie Leibovitz. Det finns få fotografer som kan skapa sådana sagovärldar som hon gör i sina foton. Jag tänkte att ni skulle få njuta av några också den här söndagkvällen. Klicka gärna på länkarna under fotona så kan se fler foton i samma serier.
Trollkarlen från Oz med bland annat Keira Knightley
Askungen i Disney-serien – här Scarlet Johansen
The White Stripes i American Music-utställningen
En av mina killkompisar jobbar i Georgien med fredsbevaring. Han är lite trött på landet nu efter ganska många månader där. Här är ett exempel på varför:
är du på väg hem?
flyger imorgon!!
yay!
14:03Tobias
civilisation!!
jag förstår!
mmm… här är det medeltid
Jag tänkte säga Borat-land – men det kanske är värre.
igår var vi på en restaurang…det kom fram en asfull militär som ville bjuda oss på hemgjort vin
han hade en laddad pistol i ett hölster vid sidan
men HERREGUUD!
och helt plötsligt tog han upp den å viftade med den framför oss
ni bara *drack*
FREAKSHOW
jaa
han ville nog mest visa den
han å hans ”militär unit” hade fest
på restaurangen
hahahaha helt jävla psyko
men var han inhemsk?
mmm
the worst kind
usch!
ja hade det varit i stockholm hade det typ räckt med ett samtal så hade killen varit borta från sin tjänst
eller från samhället
precis! men där: *laglöst land*
eller som dom säger här.. ”georgier är inte så mycket för lagar”
hahaha!
skön inställning liksom *väljer lite fritt*
Ni vet väl, kära vänner, att ni gärna får följa mig på Twitter (om ni nu mot förmodan inte skulle få nog av mig via den här bloggen). Annars klickar ni in er nedan och börjar följa!
http://twitter.com/malincollin
Nu är det minsann julledigt. Och det var exakt på tiden. En halvdag till och jag hade fått bäras på bår fram.
Idag har jag fått julklapp (ett handgjort armband med ett mini-Eiffeltorn som berlock) och ätit ett överdådigt julbord inramat av ett vinterlandskap i gnistrande solsken. Magiskt.
Hade man varit lite energisk yngre så var jag sugen på att få nostalgivibbar från Romeokvällarna på Riche 2006 genom att gå hit. Men istället ska jag nog köpa tre små thairätter och kolla film i soffan.
Imorgon satsar jag allt på Debasers julfest istället. (Antagligen).
Hur ska man stå ut idag när Twitter är hackat av iranska cyberarmén då? (Plus för töntigt namn på hackergänget – riktig vintagekänsla à la 1996).
Något jag absolut älskar är att titta på bilder från Chav weddings – det vill säga smaklösa bröllop signerade folk med för mycket pengar i förhållande till sin smak. Ett litet axplock av bilder jag har samlat på hårddisken som jag tar fram en tråkig dag:
Att vara ”lite sexig” är aldrig fel i bröllopssammanhang
Eller gnistrande vacker i brunkräm och gigantisk klänning
Kortkort bröllopsklänning är inte heller fel
Originalen och förlagan för alla tacky wedding-fantaster: Jordan och Peter André
Vackra brudtärnor i snygg pose framför en buss
Varför ens köpa en bröllopsklänning när man kan gå såhär?
Min personliga favorit Catrina Nolan i 50 000 Swarowsky-kristaller – se videon från deras bröllop och förundras över hur de får in henne i bilen
Fler bröllop på : Tackyweddings.com
Foto: Stanislav Snäll från dn.se
Gud, jag orkar alltså inte vara svensk längre. Det här med minusgrader och snöstorm någon? Idag gick jag klädd som en kvinnlig jultomte – röd gigantisk duffel och röd mössa. Till det svarta tajts och ett par svarta vinterstövlar med ludd. Sedan snöade det ungefär två decimeter på en timme.
Jag befann mig långt ute i Nacka och pulsade till busshållplatsen med snö upp till knäna. Det kändes som en äventyrsfilm – en rödklädd person som kämpar sig över de snöklädda vidderna mot alla odds. När jag anlände till busshållplatsen krypkörde en bil förbi och meddelade att hela Nacka och Värmdö var helt avstängt och isolerat – all busstrafik var inställd på grund av vädret.
Jag dog.
Sedan ringde jag taxi. Och det var givetvis upptaget eftersom exakt hela Nacka och Värmdö också letade taxi (och invånarantalet i dessa kommuner överstiger 126 000 personer).
Av en otrolig slump råkade en taxibil från någon av skumföretagen komma krypkörandes och jag kastade mig ut i snödrivorna och fick honom att slirbromsa in. Jag frågade om SL:s resegaranti gällde vid snö (om kollektivtrafiken är en halvtimme sen kan man ta taxi på SL:s nota). Skumtaxichaffisen svarade ja och in mot stan bar det i fem kilometer i timmen på motorvägen.
När jag anlände till Slussen tårades mina ögon – dels av snöstormens bitande kyla men främst av att vara i civilisationen igen. Jag bestämde mig där att aldrig mer sätta min fot i en förort. På Nacka-Värmdö-bussterminalen stod det horder av uppgivna människor och frös.
Sedan bad jag om en blankett för reseersättning i tunnelbanespärren. Det fick jag men där stod väldigt tydligt: gäller ej vid dåligt väder eller andra tillfällen då SL inte kan hållas ansvarig för förseningarna.
Och sedan spelades Christer Sjögrens version av ”Jag drömmer om en jul hemma” på Hemköp. Då vällde vinterhatet över på så många håll att jag nästan svimmade av ilska.