Vi hade bilat typ 150 mil från Pite. 18 år fyllda. 1994. Något nytt litet band som hette Oasis skulle tydligen uppträda. Men jag och Marret  var mest ute efter att stoltsera med vår egenhändigt gjorda Blur-t-shirts. (Och en Smashing Pumkins-tisha med texten Mayonaise på) På väg till den där magiska konserten bröt bron från campingområdet samman. Vår kompis Peter ramlade ner i vattnet och slog ut tanden. Det var ändå magiskt. Vi köpte pinsamma hattar. En t-shirt som det stod ”Eat me” på. Kändes tydligen helt okej. Vi sjöng Parklife. Kunde texten utan och innan. Trånade efter världens då hetaste man Damon Albarn.

Det var startskottet för en vacker liten kärlek som kom att kallas Hultan.

På andra sidan 2000-talet fick jag uppleva fördelarna med ett backstage-pass. Ett av dessa gav mig ynnesten att få avnjuta New Order 2002 tillsammans med Slowdives Neil Halstead brevid mig, nynnandes ”Love will tear us apart”. Det regnade. Tror jag.