Kan ni också – mitt i sommarvärmen och lättjan – känna ett stråk av nostalgi och vemod?

Ibland kommer det över mig.

Kanske handlar det om att man vet att den ljuvliga tid inte är för alltid. Snart stävar man hem med ica-kassarna i motvind och isande regn.

Nu ska vi ju inte fastna i detta och deppa ner oss allt för mycket – det är mycket kvar av sommaren 2010 ännu.

Vi kan nöja oss med att lyssna på denna gamla goding: