Jag intervjuade Monty Python-medlemmen Eric Idle inför Sverigepremiären av hans musikal ”Spamalot”, men artikeln blev blev rejält nerkortad p g a utrymmesbrist. Så här kommer fler citat från den 67-åriga humorlegendaren, exklusivt för bloggen:

Eric Idle om…

…”Monty Pythons” fortsatta popularitet:

”Monty Python” har alltid gått bra i Sverige. Men det verkar som att det går bra över hela världen, vi har sänts i 98 länder. Just nu går den på rysk tv, och nyss var det Japan. Det är ganska enkelt: människor är människor. De har väldigt få känslor och de har ett begränsat antal uttryck till sitt förfogande. Om något är roligt, varför skulle det inte vara roligt i ett annat land?

…att ha influerat dagens komikerstjärnor:

Det är oerhört, graden av inflytande vi har haft. Särskilt i Amerika. Om du pratar med folk som Robin Williams, Steve Martin, Garry Shandling, alla ändrade sina liv och blev komiker på grund av oss. Men samma sak hände mig när jag såg ”Beyond the fringe” (brittisk humorföreställning som spelades i London och New York i början av 60-talet), med Peter Cook och Dudley Moore. Jag tror ofta man upptäcker vad man gillar som ung, och så håller man fast vid det.

..att svenska Nina Söderquist – som gjorde succé i ”Spamalot” på West End i London – är gravid och inte deltar i den svenska uppsättningen:

Ja, jag hörde det. Det var lite tråkigt, men hon kanske kan komma tillbaka sen på något sätt. Hon var oerhört bra som ”Lady of the lake” i London. Verkligen, verkligen bra.

…hans råd till de svenska skådespelarna i ”Spamalot”:

Mitt råd är att alltid vara sann. Även om man är löjlig och galen, så gäller det att vara sann mot sin karaktär. Om man är det kommer publiken att märka det.

…att influeras av svensk film:

Vi brukade göra parodier på Bergman-filmerna. De var stora på 60-talet när vi växte upp. Terry Jones hade en känd scen med döden (från ”Det sjunde inseglet”), när döden får en paj i ansiktet (skratt).

…framtiden:

Jag skriver hela tiden. Jag har en partner, John Du Prez som jag har skrivit tillsammans i 32 år mycket längre än ”Python” höll på. Vi har skrivit hundratals sånger ihop. Jag tar inte jobb för andra, jag gör inte filmer. Jag älskar att hitta på saker, se hur galet det kan bli.

…att se ”Spamalot” göra succé över hela världen:

Det låter som skryt, och jag menar inte att vara arrogant, men jag har aldrig sett föreställningen misslyckas. Publiken absolut älskar den. Efter fem minuter inser de ”åh, det här kommer ju att bli kul”! Jag har varit i Barcelona, Madrid. Men jag har inte hunnit se den i Paris eller Ungern. Det är svårt att hinna med, när man samtidigt försöker jobba med sina egna grejer. Och ”Spamalot” har ju gått upp i Australien, över Amerika, jag gick på föreställningen i Las Vegas en hel del. Antagligen för mycket (skratt).

…sin syn på komedi:

Det mest spännande ögonblicket är när man får se publikens reaktion: ”Åh, det är kul!”, eller ”nej, det är det inte!” All komedi är teoretisk innan de skrattar, det är därför komedi är en vetenskap och inte en konstform.