Fantastisk osynk i sången. 70-tal i dess ädlaste form. Magiska bildeffekter. Det dricks mustig öl. Till och med skogen är underbar. 

Och givetvis, en av mina absoluta favoritlåtar av Sabbath. Lyssnad på oräkneliga gånger sedan barnsben, skulle jag säga.

Tänkte att vi tar tre minuter och friskar upp minnet med en Ozzy i högform, inför kvällens gig i Globen. 

För detta är ju sann hårdrockseufori. 

/Jocke