Ett moln av myter omger den anglofila amerikanen som blev ofrivillig popstjärna i The Walker Brothers. Bakom solglasögon och halsduk har han hemlighållit det mesta. I stället har han låtit barytonrösten tala.

NÄR: 1967.

VAR: London.

VARFÖR: ”Han hade keps på sig så jag kunde bara se hans mun. Först efter trettiofem minuter fick vi ögonkontakt”. Jarvis Cocker berättar om sitt första möte med ikonen i dokumentären ”30 Century Man”. Ett strålande porträtt av Scott Walker, bortsett från när Stings kala hjässa dyker upp i bild och svamlar om existentialism. 

De tre senaste decennierna har Scott ägnat åt att vart tionde år ge ut tålamodsprövande men fascinerande album. Han har bland annat roat sig med att läxa upp en bit rått kött i studion. Men det är fortfarande hans första soloalbum ”Scott”, ”Scott 2”, ”Scott 3” och ”Scott 4” som förblir den sorgligaste och vackraste musik han spelat in. Enligt den rockjournalistiska regelboken är ”Scott 4” hans otvivelaktiga mästerverk. Personligen är jag väldigt svag för ”Scott”.

Per Magnusson

Det kommer flera sevärda filmer på dvd som aldrig fått chansen på bio.

Den här veckan ”Book of Eli” med Denzel Washington och Gary Oldman, en science fiction som påminner om Mad Max. Brutal action i en öde värld efter någon katastrof.

Regisserad av bröderna Hughes, deras första film sedan From hell. Mycket om tronskraft i en intressant intrig.

Foto: Andreas Lundberg

Dagen efter den stora Rockbjörnen-festen. Sitter och söker efter bilder på Alexander Skarsgård i vårt arkiv.

Hittar dessa fynd. Enjoy!

Foto: Bibbi Johansson

Razzia på Rockbjörnen-festen!?

The ark i magtop

Just nu Rockbjörnen:
The ark entrar scenen -iklädda magtröjor. I alla fall Ola Salo. 
Ja, varför inte!

/Helena 

Rock + öl

Rockbjörnen-mingel på hög nivå. Eller nja, vi dricker öl och fryser. 
Men, varmare ska de bli ute på Djurgården.
– Vilket jävla röj, säger en källa med insyn.  

/Trus 

Råraka – råriven potatis som fräses i panna. Serveras med rom, gräddfil och lök. Mums.

 Det råder Rockbjörnen-hysteri på redaktionen inför livegalan i kväll. Jag tänker mest på mat.
Jag har bestämt mig. Råraka är ju svingott ju.

Det insåg jag i helgen på en tröstmiddag på Bistro Sûd på Södermalm i helgen efter vissa meningsskiljaktigheter med sjöpolisen. 

I övrigt är deras varmrättsmeny inte riktigt i min smak, utan satsa på förrätterna. 
Tröstmiddag eller inte – råraka är det enda raka.  

/Helena Trus, krogredaktör

Live Nation meddelar just att skotska Biffy Clyro kommer till Sverige igen. Det blir alltså tredje gången i år. Först spelade bandet på Banditgalan, dit alla knappast kunde ta sig. Sen spelade trion på Peace & Love, samtidigt som ALLA var och kollade Robyns Sverigepremiär. Jag tar för givet att fler tar chansen att se dessa grymt vassa livegossar den här gången. Jag kommer i alla fall inte missa skiten.

16.10 Göteborg, Brewhouse

21.10 Stockholm, Debaser Medis

/Jocke

I min desperation att hitta bra saker med att det är höst i stället för sommar försöker jag se fram emot saker. Som att Hellström snart släpper nytt. Som att Drive-By Truckers kommer till Sverige. Som att min bänkkamrat Markus Larsson så småningom kommer tillbaka från semestern.  

Och som att briljanta ”Arga snickaren” är tillbaka i Femman nästa vecka. Skulle förmodligen kunna skippa allt annat på tv om jag fick knarka den obeskrivligt förvirrade platschefhjälten Pontus Ericsson och snickaren Anders Öfvergård, som ju är mer varm och godhjärtad än arg. 

Blev därför förvånad och uppspelt som ett emo på Tokio Hotel-konsert när ”Arga Snickaren”-teame i går plötsligt hade blockerat vägen vid grannen, bara ett par hundra meter hemifrån. Starstruck. 

Helst vill jag ju bara kliva bort och be dem fortsätta hemma när de är klara. Måste bara fixa en gigantisk renoveringshaveri först. Det finns att göra, kan vi säga … men jag antar att livliga diskussioner om färg på köksluckorna inte räcker riktigt? Eller?

Jag menar, den här stjärnan skulle man ju vilja ha rännandes på tomten. 

/Jocke

Det har försvunnit många biografer runt landet de senaste åren.

Desto roligare när det faktiskt öppnar några nya.

I går invigdes salongerna 6 och 7 på Victoria i Stockholm. Svenska Bio har förvandlat ett tidigare källarförråd till två nya möjligheter att visa film. Victoria har profilerat sig som en bra och populär bio i SoFo, med plats även för filmer utanför biotoppen. Ofta kö till kassan.

Just nu kan man se de här filmerna på Victoria: ”Armadillo”, ”Den nakna mannen”, ”En italiensk familj på gränsen till sammanbrott”, ”Inception”, ”Kärlek på italienska”, ”Life during wartime”, ”New York I love you”, ”Oskuldens tid”, ”Puss” och ”White material”.

Invigningsfilmen var ”Maos last dancer” som har biopremiär på fredag 3 september. Känslosamt om dansare i 1970-talets Kina som möter en annan värld i Houston, Texas.