Av: Fredrik Virtanen

Anders S Nilsson: ”Det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor…”
Annika Lantz: ”…och den heter ”Ladies night”.
Roligt.
”Parlamentet” är en av TV4:s klassiker, det har sänts sedan 1999 och ofta dömts ut som passé eller grabbigt men sällan som tråkigt.
I teorin luktar ”Parlamentet” lite surt, ungefär som en gammal rockstjärna som upplevs mossig, fet och överexponerad tills man faktiskt lyssnar och påminns om varför han blev rockstjärna.

Samma sak med det Anders S Nilsson-ledda humorprogrammet i blå och röda färger. I praktiken fungerar det och drygt 700 000 svenskar, de flesta äldre, tittar varje vecka.
I går bestod blå partiet (som vann) av pokerfejset Josephine Bornebusch och Martin Short-kopian Per Andersson, det röda partiet av den absurda Marika Carlsson och veteranstjärnan Annika Lantz som förra våren var ”så jävla förbannad på att det tog tolv säsonger för mig att förstå att jag gång på gång utnyttjas som kvinnoalibi till sexistiska skitskämt”, men som är kvar än och i går fick in en skojträff när hon slutförde Madeleine Albrights citat (se ovan, korrekt svar är ”som inte hjälper varandra”).

Även om lagen i går inte var i toppform så var det tillräckligt roligt när komikerna avhandlade sossarnas kris, det kommande prinsbröllopet i England och diverse ströämnen. Lägstanivån är hög.
Parlamentet kommer att dömas ut som ohippt många gånger än, men antagligen leva, och leva gott, i ytterligare 11 år.

I kväll ser jag ”Krigsreportern – en film om Martin Adler”, som sköts till döds under ett reportage i Somalias huvudstad Mogadishu 2006, kl 22.40 på TV4.

NEJ
När Krister Henriksson i ”Nyhetsmorgon söndag” pratade om att riksdagsvalet bara handlade om vad folk hade i plånboken så bytte Tilde de Paula snabbt ämne. Ingen jobbig politisk stämning i TV4, usch nej, inte ens givna motfrågor. Bort, bara.

JA
Å andra sidan hade programledaren de Paula helt rätt i att Lena Endre och Henriksson tappade geisten när de talade om filmarbete istället för om teater. Men det ville stjärnskådisarna inte kännas vid, det är ju där degen kommer in.

Av: Fredrik Virtanen

Suck, vad jag blev avundsjuk på Liza Marklund.
Inte på hennes miljoner, utan på hur kul det verkade att dyka ner i sin släkthistoria.
Det var nämligen deckardrottningens tur att medverka i ”Vem tror du att du är” i SVT1. Ett smart koncept där man dels får möta en kändis på ett annorlunda sätt, dels får en historielektion.

Det verkar så lyxigt att få en massa hjälp med att gå tillbaka till sina rötter. Markund hittade också en hel del spännande, som en förfader som halshöggs för mord, och andra som dog i attentatet mot tidningen Norrskensflamman 1940.
Men ibland blir det för mycket letande i gamla böcker – knappast tv-mässigt. Då vill jag hellre se fler historiska utvikningar. Till exempel nämndes i förbigående en släkting som fött fjorton barn! Dåtidens jättefamiljer ville jag definitivt lärt mig mer om.

”Debatt” i SVT 2 var verkligen en debatt igår, långt från det gapiga ”apberget” som diskuterades så mycket ett tag.
Ämnet var hur mycket man ska man elitsatsa på barn när det gäller idrott. En känslig fråga, liksom allt annat som har med föräldrars uppfostran av sina barn att göra.
Belinda Olsson har blivit ett ärkeproffs i sin roll som programledare. Hon är engagerad, styr alldeles lagom och vågar dessutom vara personlig.
Det roliga i går var att det kom fram bra argument från båda sidor. När programmet var slut var jag mindre övertygad än tidigare om att det alltid är av ondo att låta barn satsa stenhårt på en sport.
Men var var brudarna? Där satt ett helt gäng tyckare, som Christian Olsson och Glenn Hysén, och inget ont i dem. Men det blev grymt mansdominerat. Så typiskt när det handlar om sport.

Avslutade kvällen med ”Desperate housewives” i Kanal 5, den enda serie jag nu följt i flera år. Trots att den haft rejäla svackor så är det få som kan droppa så sköna oneliners som fruarna på Wisteria Lane.
Ikväll tittar jag på ”Annas eviga” i SVT 2, om ifall det är viktigt för folks värdighet att tjäna pengar.

Nej!: Allt okritiskt beröm som haglade över modeskaparna i ”Ebbas stil” blev skrattretande. (SVT 2)

Ja!: ”Kobra” lyckas göra det mesta intressant. I går om Polens identitetskris. (SVT2)

Av: Cecilia Gustavsson

Nöjesbladets nyhetschef Tobbe Lindner blir härmed tv-stjärna i Norge. Kommer ses av över 600 000 norrmän på fredag. Spännande…

Fick just detta pressmeddelande. Dagens roligaste. New York-fruarna skulle komma hit och göra press imorgon, men de missade planet. Kommer förhoppningsvis till Sverige nästa vecka 😉

Vår käre webbredaktör Micke Delin gör sin sista dag.

Han fick önska sig vad han ville till fikat. Vad tror ni han ville ha? Kanellängd.

Micke är utåt sett en ung pigg kille. Inuti är han en 78-årig dam från Årsta.

Nu ska Micke iväg och göra världsreportage.

Lycka till och kom snart tillbaka säger vi!

Jag har varit vaken halva natten. Den här boken är nämligen omöjlig att lägga i från sig. Jag har fortfarande hjärtat i halsgropen.

Ja, jag vet att jag är typ sist i Sverige, men har du inte läst den och bara ska köpa en bok i sommar köp denna: Hypnotisören av pseudonymen Lars Kepler (paret Ahndoril).

Nu finns den i pocket. Perfekt på stranden.

Tv-recension lördag:

När fotbolls-VM är över hoppas jag att kanalerna tar sig samman och åtminstone sänder några enstaka nya program.
Tv-tablån kändes lika torr som gräset utanför.
”Hur kan man recensera detta tråkprogram?” Det undrade min snart 9-åriga dotter när jag bänkade mig framför ”Wimbledonklassiker” i SVT 2.
Ja, det kan man förstås fråga sig. Svaret är att utbudet i övrigt bestod av fotboll (förståeligt, men knappast något för en tv-recension), en opera (inte min kasse) och repriser (gäsp). Detta var på sätt och vis också en repris, vad ska man annars kalla en tennismatch från 1980?
Men nu var det ju inte vilken som helst, utan Wimbledonfinalen mellan Björn Borg och John McEnroe. Så faktiskt gick det att uppmana en smått nervkittlande känsla, och jag blev märkligt nog rörd av att se en lycklig Björn Borg kyssa bucklan. Även nu, trettio år senare. En bonus var att granska deras fulsnygga frisyrer.
Sedan: Underhållningsvåld. Visst är det märkligt att böcker, filmer och tv-serier om grova brott har så otroligt stor publik. Men i den amerikanska serien ”Criminal Minds” (Kanal 5) är det meningen att tittarna ska fascineras mer av de kriminellas hjärnor än av blod och mord. Huvudpersonerna är ju ett gäng gärningsmannaprofilerare från FBI.
I gårdagens avsnitt mördades människor i ett område som under senare år förvandlats till välbeställt lyxigt. Lösningen var förväntad, men det var faktiskt inte hela världen – de medverkande spelar så bra, och vissa delar av intrigen var trots allt överraskande. Jag uppskattar dessutom den lilla cliffhangern på slutet.
Men när det nu ska handla om det mänskliga psyket – måste det visas så vidriga likbilder? Jag kan omöjligt vänja mig, trots alla krimserier som visas.
I kväll tittar jag på dokumentären om skådespelaren Gabriel Byrne i SVT 2. Ni vet, psykologen i utmärkta ”In Treatment”.
Ja!: Var tvungen att gå upp tidigt i går morse, och blev mött av Dr Phils inkännande ansiktsuttryck, tack för det! (TV4 Plus)
Nej!: Hoppas att fotbolls-VM gjorde att ingen människa tittade på jobbiga ”America´s funniest videos” (Kanal 5).

Cecilia Gustavsson

Visst får man en tår i ögat.

Så sorgligt…

Ska du bara titta på ett tv-inslag idag så ska du titta på detta:

I går blev det känt att Moneybrother kommer följa med Mona Sahlin till Almedalen och ge hennes tal lite stjärnglans.

I morse avslöjade Moderaterna att Wille Crafoord, Mange Schmidt och Sofia Talvik gör deras kampanjlåt med textrader som ”Om du är driftig så kom igen och driv nåt, om du är skrivkunnig så kom igen och skriv nåt”

Det är dock oklart om Moneybrother skrivit en egen låt till Socialdemokraterna eller om han kommer köra sina hits.

Nu väntar vi med spänning på om Abba-Benny kommer spela innan Gudrun håller tal.