Nöjesbloggen

Bakom kulisserna på Sveriges största nöjesredaktion

Inlägg av Jens Peterson

Smakprov på Bruce

av Jens Peterson

Festivalen i Toronto har visat dokumentären The Promise, om Bruce Springsteens inspelning av Darkness on the edge of town”. Springsteen besökte galapremiären och blev intervjuad av skådespelaren Edward Norton. Senare i höst kommer albumet ut i en härligt utvidgad version.

Aftonbladets Magnus Sundholm träffade Springsteen och skrev om det här.

Här kan man se ett smakprov ur dokumentärfilmen om tillkomsten. Jag gillar särskilt Springsteens jämförelse mellan bilar och låtar och reservdelar.

Kategorier film, musik

Sjung ut!

av Jens Peterson
visor.jpeg

Ibland vill man lyssna på musik.

Ibland vill man sjunga själv.

Nej, inte karaoke.

Sätta sig med gitarren eller pianot eller blockflöjten och ta sig igenom några sånger.

Nu finns det en färsk samling sånger för hemmatrubaduren. ”Svenska visor – de bästa svenska visorna genom tiderna” (Notfabriken). Urvalet är gjort av Ingemar Hahne och det är som helhet en bra start för den som vill ha lära sig sig det viktigaste.

Evert Taube, Bellman och Dan Andersson får egna avdelningar, och i övrigt är det sorterat under rubriker som ”Vår ti”, ”Trubadur” och ”Äldre visor”. Inte alltid självklart vad som är vad.

Olle Adolphson och Cornelis Vreeswijk har sex sånger vardera med, de andra färre. Så det är klart att det bara blir en introduktion till de flesta låtskrivarna. Jag tycker Lars Winnerbäck med sina vis-rötter hade platsat i samlingen och det är underligt att ingenting av Per Gessle finns med.

När nu Melodifestival-låten ”Underbart” från i våras hunnit komma in.

Det går lätt att söka på upphovsmän och låttitlar och boken rekommenderar också olika inspelningar.

Som helhet en vis samling.

Kategorier böcker, musik

Höstens läsning

av Jens Peterson
freedom.jpg

Jonathan Franzens nya roman ”Freedom” är så bra att jag aldrig ville att den skulle ta slut.

Han har tagit tid på sig efter den starka The Corrections (Tillrättalägganden) som kom 2001. ”Freedom” är ännu bättre.

Den som läste Tillrättalägganden känner igen sig. Det är roligt, det är rörande, det är ibland känslokallt hos amerikaner med svenska rötter i norra USA.

”Freedom” handlar om familjen Berglund, mamma, pappa, son och dotter, under olika skeenden av livet. Den är också en engagerande bild av amerikansk nutidshistoria. Efterspelet av 11 september 2001, kriget I irak och företag som vill tjäna pengar där. Människor som vill rädda miljön och därför börjar samarbeta med företag som kanske har andra intressen.

Om familjer, stora och små. Om frihet. Som ordet kan användas i ett förhållande eller äktenskap, men också poilitisk och ekonomisk frihet.

Jonathan Franzen skriver, på det allra bästa vis, som de klassiska författarna på 1800- och 1900-talen. Man grips av det som händer människorna, det är drama som i en bok av Dickens eller Thomas Mann. Men Franzen har också intressanta tankar kring det som händer i världen. ”Krig och fred” nämns då och då och det är inte en tillfällighet.

Och allt är så välskrivet att man kan få skrivkramp. Formuleringar att sätta upp på kylskåpsdörrar.

Personerna och händelserna skildras delvis ur olika perspektiv, och allt är inte som det först verkar vara.

Fåglar spelar en viss betydelse. Mycket rolig, mycket rörande. En av årets stora läsupplevelser.

Det har varit tal om att filma ”Tillrättalägganden” och på ett sätt kan man se hur ”Freedom” också skulle kunna bli en fantastisk film.

I rätt händer. Producenten Scott Rudin lär ha köpt rättigheterna.

Man kan också vara nöjd med att den förblir bok. 

Jonathan Franzen har för övrigt gjort en röst i ett avsnitt om författare i ”The Simpsons”.

Kategorier böcker, film

Starka kaniner

av Jens Peterson
systerkanin.jpg

Två teaterpremiärer i Stockholm i veckan.

I torsdags var jag på ”Sugar – i hetaste laget” på Oscars. På lördagen var det ”Lilla syster kanin”.

På den ena fick man champagne (avböjde, jag jobbade), på den andra bjöds det råa morötter (avböjde, jag jobbade).

I den ena foajen luktade det starkt av parfymer, i den andra av vällingpruttar.

På den ena kom folk försent, gick högt pratande in i bänkraderna och tog kisspauser mitt under föreställningen. Så var det inte alls på barnteatern.

Mer disciplin bland de unga besökarna på Dockteatern Tittut.

”Lilla syster kanin” bygger på en bok av Ulf Nilsson som också var på plats på premiären.

En utmärkt uppsättning. Sara Bexell och Sofia Hollsten spelar nu alla rollerna. Ibland är det små dockor ovan en tygbakgrund, ibland större dockor i samspel med berättande Sparriskaninen.

Som ska passa sin lillasyster en lång dag när mamma och pappa är ute och samlar morötter. Spänning med hungriga rävar och humor med en groda.

Perfekt för Nathalie som är två år och åtta månader. Igenkänning och humor.  Publiken fick hjälpa till med att sjunga lite vaggsång och lära den rätt hopplösa lillasyster Kanin hur olika djur låter.

På Oscars försökte en del i publiken mest ”hjälpa till” genom att glo på sina moibltelefoner efter sms.

Förstår inte folk som går på bio och teater att en mobil lyser som en ficklampa i en märk salong?

Kategorier allmänt, recensioner

Sommar i Luberon

av Jens Peterson
gottyear.jpg

Ibland är det kul att se platser som spelat en roll i filmer.

Många missade ”A good year” med Russell Crowe och Marion Cotillard. Den fick inte ens svensk biopremiär trots att den är regisserad av Ridley Scott.

Handlar om en finansman som lämnar London och finner sig själv och Livets Viktiga Saker när han tillbringar tid i pittoreska södra Frankrike.

Filmen är inte särskilt bra. Men södra Frankrike är fint.

Jag sitter där just nu, på en stenig terass i 31-gradigt solsken och tittar på den medeltida stenbyn där Russell Crowe spelade in en del av de vackra scenerna i filmen. Den ligger på andra sidan dalen.

Hela världen luktar lavendel och en mild bris fläktar in från de blåa bergen.

Fin förlängning av den heta sommaren, just när hösten började kyla ner Stockholm.

”A good year” finns att hyra och köpa på dvd.

Kategorier film

En dvd för helgen

av Jens Peterson
denzel.jpg

Det kommer flera sevärda filmer på dvd som aldrig fått chansen på bio.

Den här veckan ”Book of Eli” med Denzel Washington och Gary Oldman, en science fiction som påminner om Mad Max. Brutal action i en öde värld efter någon katastrof.

Regisserad av bröderna Hughes, deras första film sedan From hell. Mycket om tronskraft i en intressant intrig.

Kategorier film

Nya dukar

av Jens Peterson

Det har försvunnit många biografer runt landet de senaste åren.

Desto roligare när det faktiskt öppnar några nya.

I går invigdes salongerna 6 och 7 på Victoria i Stockholm. Svenska Bio har förvandlat ett tidigare källarförråd till två nya möjligheter att visa film. Victoria har profilerat sig som en bra och populär bio i SoFo, med plats även för filmer utanför biotoppen. Ofta kö till kassan.

Just nu kan man se de här filmerna på Victoria: ”Armadillo”, ”Den nakna mannen”, ”En italiensk familj på gränsen till sammanbrott”, ”Inception”, ”Kärlek på italienska”, ”Life during wartime”, ”New York I love you”, ”Oskuldens tid”, ”Puss” och ”White material”.

Invigningsfilmen var ”Maos last dancer” som har biopremiär på fredag 3 september. Känslosamt om dansare i 1970-talets Kina som möter en annan värld i Houston, Texas.

 

Kategorier film

Den svåra trean

av Jens Peterson
toytelefon.jpg

”Toy story 3” är en utmärkt film.

I stort sett lika bra som ettan och tvåan.

Det är ovanligt.

Filmhistorien har gott om treor, men det är inte många av dem som blir bra. Tvärtom tappar ofta en serie luften just med tredje filmen.

Det finns treor som är misslyckade på olika vis. ”Gudfadern III” är en hygglig film vid sidan av mycket annat, men i jämförelse med världsklassen i de två första är den en försämring. En del filmer är ungefär lika dåliga hela tiden, som franska Taxi eller Transporter-serien. Rush hour 3 är en rejäl försvagning jämfört med de två första, liksom bottennappet Crocodile Dundee 3.

Mad Max var bra action i de två första, men blev sämre Beyond the Thunderdome.

Oceans 11 är mycket bra, tvåan betydligt svagare, och trean en sorts lyft.

Alien och Aliens är mycket bra, trean inte alls på samma nivå. Samma sak med Die hard och Terminator som går ner sig i treorna. Och Snuten i Hollywood. Även Mumien har en klart sämre trea.

Spider-man har en mer jämn nivå, liksom Jurassic Park.

 

De tio bästa treorna

(i förhållande till sina föregångare)

1. Sagan om konungens återkomst

2. Toy story 3

3. Den röda filmen

4. Jedins återkomst

5. Mission: Impossible 3

6. Harry Potter och fången på Azkaban

7. Ett päron till farsa firar jul

8. The Bourne ultimatum

9. Tillbaka till framtiden III

10. Luftslottet som sprängdes

 

 

Kategorier film

Höstens skratt

av Jens Peterson
otherguys.jpg

Jag har sett massvis med film i Malmö de senaste dagarna.

Bra film. Stark film. Gripande film.

Tung film.

Då var det skönt att torka tårarna ett par timmar och se ”The other guys”.

Äntligen en bra Will Ferrell-komedi igen.

En som tål jämförelser med Anchorman och Talladega nights.

Will Ferrell och Mark Wahlberg spelar två New York-poliser som är partners och på olika vis behandlas som helt misslyckade av sina kolleger.

Men de försöker ta chansen att ändra det när rollerna på stationer ändras.

Mycket rolig, och Michael Keaton är väldigt bra som deras chef.

Svensk premiär 8 oktober.

Kategorier film
Sida 3 av 7
  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Sandra Wejbro
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB